Riksskådebanans höstmöte

Riksskådebanan 50 år Skådebanan bildades 1910 i syfte att ge arbetarklassen möjlighet att se teater. I början abonnerade man föreställningar på Dramaten. Lite senare turnerade man med teatersällskap i landet. Under tiden fram till 1960 har rörelsen både haft med och motgångar. Drivit egna teatrar men även haft ekonomiska svårigheter främst under 20-30 talets depression. Skådebanan har genomgått flera organisationsförändringar sedan start. Generellt har dom fackliga organisationerna töttat Skådebanan både ekonomiskt och ideologiskt. Rörelsen har även under vissa perioder haft både statliga och kommunala bidrag. Under 1960 talet bildades flera regionala Skådebanor. Under 70-talet kunde Skådebanan redovisa en stark tillväxt inom en rad nya verksamhetsområden. Riksskådebanan bildades 1973 som en paraplyorganisation. Ann Mari Engel, Riksskådebanans nuvarande ordförande, har skrivit flera avhandlingar om teater inom folkrörelsen. Avhandlingen ”Teater åt folket” behandlar Skådebanerörelsen från 1910 till 1985. Under konferensen redogjorde Ann Mari Engel för Skådebanans bildande och dess historia. Under konferensen genomfördes även en jubileumsmiddag för att fira Riksskådebanans femtioårsdag.  Mer information om skådebanans historia   Lena Karlström, Kulturchef regional Västmanland, redogjorde för Region Västmanland motto, att tillsammans med länets kommuner arbeta för att människor ska ha tillgång till folkbildning och ett rikt och varierat kulturliv. I den verksamhet som Lena Karlström ansvarar för ingår bland annat Västmanlands Länsmuseum, Västmanlands teater, Västmanlands Musiken, Arkiv Västmanland och Västmanlands hemslöjdsförbund. Mats Widelund Västerås stads kulturchef, redogjorde för Västerås kulturnämnd inriktning under år 2023-2024. Högst upp på listan står  barn och ungdomsverksamhet. Men även trygghetsfrämjande åtgärder. Vidare att via stipendier och kulturfrämjande medel stödja professionella kulturarbetare. Att etablera Västerås som en av deltagande städer i det internationella fristadsprogrammet för hotade konstnärer – ICONR. Men också att stödja kulturhuset Culturen och Växthuset samt att utveckla Anundshög området (vikingagravar)    Styrelsefortutbildning             Lisa Carr, Sensus. Love Lind, Fremia. Ulrika Erksell, Sensus   För att stärka skådebanornas styrelser i deras arbete, men även verksamhetsledarna, har Riksskådebanan under flera riksmöten genomomfört styrelseutbildningar. I Västerås en fortsättningsutbildning som behandlade olika konfliktscenarier som kan uppstå om det inte finns en tydlighet mellan styrelse, ledning och anställd. Mötesdeltagarna delades även upp i grupper och fick  försöka lösa olika tänkta scenarier som kan uppstå på grund av otydlighet.  Styrelsefortutbildning ledes av organisationerna SESUS och FREMIA     Kristin Åsberg och Camilla Morsing, kriminalinspektörer från Frivården i Västerås beskrev vad frivård kan innebära. Frivården övervakar klienter som är villkorligt frigivna, har skyddstillsyn, ungdomsövervakning, samhällstjänst eller övervakas med hjälp av fotboja. En del av dom villkorligt dömda döms till anmälningsplikt från en gång i veckan till längre tidsperioder mellan besöken beroende av en bedömning över hur rymningsbenägen den dömda kan tänkas vara. Dom flesta som döms till kriminalvård finns inom frivården.

Hampus Hagman rektor på Sunbo SIS hem.

Just nu är SIS hemmen uppmärksammade i press utifrån rådande gängkriminalitet då flera unga intagna rymt och begått mord eller själva blivit mördade.   Hampus Hagman förklarade att på ett SIS hem finns en mycket större frihet än inom kriminalvården. Dom intagna får exempelvis ha telefoner och paddor. Utbildningen ska ske på samma sätt som i övriga samhället men med mindre antal elever i klasserna. Det finns en klassificering över dom intagna mellan ett och fem utifrån säkerhetsgrad. Grupp ett är dom allra svåraste och farligaste intagna. Ofta gängkriminella som aktivt valt att bli kriminella. Exempelvis att mörda för att få en högre status i hierarkin. Men dom allra flesta intagna ingår inte i den gruppen. Dom flesta upplever vistelsen på SIS hem som positivt. Hampus förklarar att dom intagna oftast har en diagnos i bakgrunden vilket gjort att dom inte klarat av skolan medans det på SIS hemmen inte finns lika många störande moment, exempelvis kompisar som lockar samt att undervisningen är individuellt anpassad, vilket sammantaget innebär en struktur som dom intagna upplever positivt. Det populäraste ämnet är träslöjd, att få skapa, arbeta med händerna.

Tony Lorenzi är en välkänd före detta graffitikonstnär som i dag gör stora offentliga utsmyckningar. Tony berättade om sin bakgrund, hur han upptäckte graffitikonsten när han och hans familj besökte konstmusett Louisiana i Danmark, där han hitta en bok om Graffitti. Deltagarna fick möjlighet till eget skapande med hjälp av trasiga plastleksaker och skräp. Att med hjälp av en limpistol tillverka ett andligt självporträtt.

Elin Bergman, Skådebanan Västmanland är projektledare för Riksskådebanans kriminalprojekt ”Kultur för  livet”.  Ett kulturprojekt som flera av skådebanors regioner bedriver gentemot intagna inom kriminalvården. Projekten finansieras genom pengar från Kriminalvården samt Postkodsstiftelsen. Det finns ett stort intresse från anstalterna för en fortsättning samt att det kommit förfrågningar från anstalter som inte  tidigare deltagit i projektet. Nya pengar kommer att sökas för en fortsättning. Elin beskrev nuläget samt olika förhållningsätt vid genomförande av verksamheten, exempelvis att det alltid ska finnas en representant från anstalten med när man genomför projektet. Att man ska vara personlig men aldrig privat vid kontakt med dom intagna.

Läs mer om projektet

Lina och Conny Petetsén Skådebanans kulturpris år 2023 gick till teatergruppen TROPOS. Innan prisutdelningen fick konferensdeltagarna och inbjudna se föreställningen ”Ken Akter - sån jävla otur”. Priset delades ut av Skådebanans ordförande Ann Mari Engel.  Teater Trops drivs av Lina och Conny Petetsén som står för både innehåll och utveckling. Idéerna arbetas fram gemensamt. Föreställningarna har ett ifrågasättande samhällsengagemang. Teater Tropos har sin bas i Västerås men turnerar i hela Sverige    Motiveringen Teater Tropos får Riksskådebanans kulturpris för sitt arbete i Skådebanans anda.  Med humor och allvar skapar de tankeväckande föreställningar om högst aktuella ämnen som HBTQ, psykisk ohälsa, jämställdhet och mycket mera. Deras uppsättningar rör sig genom flera genrer och väljer ofta frågeställningar utifrån patos och samhällsengagemang. Teater Tropos föreställningar passar för olika grupper av människor. Flera av deras pjäser spelas för grupper inom särskolan. Deras fängslande föreläsningar vänder sig till barn och vuxenpublik som genom det får en ökad förståelse och kunskap kring svåra frågor där inslag av teater ger liv och perspektiv åt innehållet.  I deras föreställningar är texten central och målgrupper med bristande kunskap i svenska erbjuds en beskrivning av handlingen i förväg. Eleverna kan då tillsammans med lärare gå igenom föreställningen på det egna språket. De har även genomfört föreställningar med tolkar där publiken delats in efter respektive språk.  Teater Tropos är inte rädda för att utmana förlegade stereotyper. I föreställningen “Ken Akter” får publiken möta matchomannen som tycker synd om alla män som råkar tafsa, förfölja och begå sexuella övergrepp.