Se mötesprogrammet

RIKSSKÅDEBANANS HÖSTMÖTE I GÖTEBORG, den 20-23 okt. Riksskådebanans årliga höstkonferenser genomförs i syfte att styrelsemedlemmar och verksamhetsledare från Skådebanans olika regioner ska kunna träffas för gemensam erfarenhetsutbyte. Förutom Riksskådebanans styrelsemöte och en enskild verksamhetsledarträff innehöll höstmötet också diskussioner, föreläsningar och kulturinslag. Vid genomgången av regionernas verksamhet framstod Skådebanans gemensamma kriminalprojektet ”Kultur För Livet” som de projekt som engagerade alla. Anstalter, upplägg och inriktning varierade. Från Skådebanan Östergötlands körsångsprojekt på Skänningeanstalten till Skådebanan Västmanlands skrivarcirklar på kvinnofängelset Hinseberg. Texter från skrivarcirkeln kommer att ges ut i en antologi. Riksskådebanan är Initiativtagare till projektet ”Kultur För Livet”, som finansieras av Kriminalvården. En ny ansökan ska lämnas in till kriminalvården med förhoppning om en fortsättning under 2023. Den andra viktiga frågan var marknadsföring. Trots att Skådebanan genomför många bra och spännande projekt så är kunskapen om Skådebanan i allmänhet liten. I marknadsföringen ingår medlemsbrev, hemsidor, Facebook och INSTA gram. Både hemsidor och medlemsbrev diskuterades utifrån en önskan om en mer enhetlig utformning. Det berör även e:postadresser, logotyper och hemsideadresser. Verksamhetsledarna diskuterade de kunskapsglapp som kan uppstå när man byter verksamhetsledare. Diskussion om vilka verktyg som finns för att underlätta övertagandet. Det kan röra sig om arbetsrutiner, dokument, nödvändiga koder till hemsidor, datorer, etc. Även att utbilda styrelserna i ämnet så att styrelsen har tillräckliga kunskaper för att underlätta verksamhetsledarbytet. Sammantaget konstaterade Riksskådebanans ordförande Ann Mari Engel som slutord att den verksamhet som bedrivs i dom regionala skådebanorna är inom Skådebanans inriktning att försmå grupper som inte givet tar del av kultur får möjlighet till det. DAVID KARLSSON idéhistoriker, bokförläggare, kulturskribent David Karlssons föredrag hade rubriken ”Hur robust är systemet ? -  Kulturpolitik efter valet”   Precis dagarna innan hade den nya borgerliga regeringen tagit plats med SD som största parti inom blocket, dock utan några ministerposter. Enligt David Karlsson har inget annat politiskt parti påverkat den politiska inriktningen i Sverige så mycket som SD under den senaste tiden. Framförallt deras tuffa invandringspolitik. Men SD har även profilerat sig inom kulturpolitiken medans andra partier verkat mindre intresserade av ämnet. Föredraget var uppdelat i tre rubriker. SDs Kultursyn, Vad vill SD samt Vad kan dom göra.   David Karlsson  tog upp olika uttalanden som Jimmy Åkeson och företrädare för SD gjort genom åren som pekar mot att SD är mycket medveten om att kultur kan användas som ett verktyg i strävan att förändra den politiska inriktningen. Men vad vill dom? Läser man deras kulturprogram står det bland annat ”Att man vill värna om den nationella kulturen”. Men vad innebär det i praktiken? Utesluter det helt alla influenser utifrån. Vidare ”Ställa krav på invandrare att lära och respektera svenska normer”. Även det ett luddigt begrepp. Vem bestämmer vad som är Svenska normer? ”Att minska de offentligas kontroll över samhällskulturen och mediesfären”. Betyder det i praktiken mindre stöd till folkbildning? ”Förmedla offentliga kulturmedel och utforma offentliga miljöer med ett större medborgarinflytande”. Vad innebär ett större medborgarinflytande i ett demokratiskt perspektiv? David Karlson tog upp uttrycket ”på armlängds avstånd” som myntades av den engelska nationalekonomen John Keynes. Uttrycket finns inskrivet i Tidö avtalet som dom borgerliga partierna kommit överens om inför regeringsbildningen. Armlängds avstånd syftar på att politiker inte ska blanda sig i kulturen innehållet, exempelvis vad som visas på museer, spelas på teatrarna etc. Det har visat sig att SD har svårt med principen. Som exempel fick kulturchefen Sofia Lenninger lämna sin tjänst i Sölvesborg för att hon försvarat bibliotekslagen framför SD:s kommunlednings styrning av biblioteken- och konstens innehåll. Så till frågan vad kan SD göra. Principiellt kan stora förändringar ske genom ekonomisk styrning, direkt politisk styrning, lagstiftning, huvudmannaskap, styrelsesammansättning och utnämningsmakt. Nu har inte SD någon majoritet i riksdagen men i och med att dom är det största partiet i de borgerliga blocket har dom en stor påverkan. Ett sådant exempel är kulturkanonen som SD har motionerat om i riksdagen, som nu kommer till stånd i och med Tidöavtalet. Alltså ett rättesnöre för kultur. Exempelvis vilka böcker som medborgarna bör ta del av.  CAMILLA ESKEL regionutvecklare scenkonst Västra Götaland Camilla Eskel är nytillträdd på sin tjänst som regionutvecklare scenkonst i Västra Götaland. Tidigare har hon bland annat arbetat som utvecklare på Kulturhuset SIPRA Smålands Musik & Teater och handläggare på Kulturrådet. Kortfattat om föredraget. Västra Götaland är en stor region, den största inom samverkansmodellen. Geografiskt omfattar länet Bohuslän, Dalsland, Västergötland samt mindre delar av Halland och Värmland. Regionen består av 49 kommuner. Befolkningsmässigt bor ca 20 % av Sveriges befolkning i Västra Götaland. Regionens övergripande mål är ”Ett gott liv för befolkningen” Regionens totala budget är på 60 miljarder. Av dom går 1,6 miljarder till kulturmedel. Man delar ut verksamhetsstöd till ett antal föreningar och institutioner. Uppdragsbaserade verksamheter, alltså regionstödda bolag och förvaltningar är: Film i Väst AB, Göteborgs Operan, Göteborgssymfonikerna AB, Förvaltning för kulturutveckling och Regionteater Väst. Göteborgsopera får det enskild största summan med 400 miljoner. Målsättningen är att under 2020-2023 öka deltagandet, gynna nyskapandet, nyttja tekniken, utveckla kapaciteten och öka internationaliseringen. Just nu är man mitt i arbetet att revidera kulturplanen som kommer att antas 2024. . KULTURINSLAG UNDER HÖSTMÖTET Under höstmötet var två kulturinslag inbokade. Ett av dom var på Göteborgsoperan och föreställningen Cabaret. En klassiker som bygger på en Broadwaymusikal från 1966 som blev film på 1972 med Liza Minnelli i huvudrollen. Ursprunget är Christopher Isherwoods bok om 1930 talets Berlin då Nazismen växte sig stark och fick makten i Tyskland. Det andra kulturinslaget var ett besök på Världskulturmuseet och utställningen ”Viva México” som behandlade Méxicos historia som innehåller en mängd högtstående kulturer. Dom mest kända är kanske Maya och Aztek, och de människooffer som förekom. År 1521 erövrade och koloniserade Spanien det som så småningom skulle bli Mexiko. År 1821 blev kolonin självständig. Efter självständigheten präglades den följande perioden av ekonomiska svårigheter, diktatur och inbördeskrig.