KULTUR FÖR LIVET – ett nyskapande kulturprojekt inom kriminalvården Riksskådebanan genomför ett kulturprojekt på anstalterna i Kristianstad och Haparanda och på häktet i Falun. Med ekonomiskt stöd från Postkodstiftelsen arbetar konstnärer och konstpedagoger med kreativa skapande processer Skådebanan är en drygt 100-årig organisation. Den föddes 1910 i ett nära samspel med demokrati- och rösträttsrörelsen. Kärnuppgiften är att arbete för tillgång till konst/kultur som en demokratisk rättighet. I början var det mest teater som gällde, men idag arbetar skådebanan med alla konstnärliga genrer. Skådebanan är verksam i åtta regioner i Sverige: Skåne, Jönköpings län, Västra Götaland, Östergötland, Storstockholm, Västmanland, Dalarna, Norrbottens län. Riksskådebanan är en paraplyorganisation, som inte bestämmer över de regionala skådebanorna, Riksskådebanans uppgift är samordnande och inspirerande. Den viktigaste uppgiften är alltså att hjälpa till att öppna dörrarna till konst/kultur – både som upplevelser och eget skapande – för de människor som av olika skäl är förhindrade att möta konsten/kulturen. Hindren är många: geografi, ekonomi, klass, tradition, kunskap. Tillgängligheten till kulturen är sedan 1970-talet kulturpolitikens viktigaste uppgift. För ett par år sedan föddes idén att Skådebanan skulle initiera ett projekt som går ut på att arbeta med konstnärliga uttryck inom kriminalvården. Vi är övertygade om att en människa som upptäcker sina egna inneboende kreativa möjligheter, den människan får kraft att göra nya val i sitt liv och kanske tillochmed kan lämna en kriminell identitet bakom sig. Vi byggde projektet Kultur för livet, ett utforskande projekt inom kriminalvården kring att upptäcka skapande möjligheter genom kulturella uttryck. Alla regionala skådebanor mötte idén med entusiasm, och var och en projekterade för arbetet i sin region. Några grundläggande beslut togs: 1. Vi skall inte producera konst, dvs vi strävar inte efter att några resultat av arbetet skall visas upp utanför anstalten där man arbetat, det vi gör är helt och hållet till för den som deltar i verksamheten.   2. Vi skall göra en grundlig vetenskaplig utvärdering av arbetet, det är ju inte ovanligt med konstnärligt arbete på anstalter, men oss veterligt har det i Sverige inte bedrivits någon forskning kring resultaten. 3. De som leder arbetet skall ha en hög professionell kompetens.   4. Projektet skall utvärderas med vetenskaplig giltighet. Vi bestämde oss för att inleda arbetet med ett pilotprojekt, och att söka stöd för det. Som pilotprojekt valde vi ut skådebanorna i Norrbotten, Skåne och Dalarna och Postkodstiftelsen har ställt upp med finansiering, så att vi nu kan erbjuda Kriminalvården tre konkreta projekt. I Skåne arbetar vi på anstalten i Kristianstad – och arbetet har redan kommit igång, trots covid19! – med ett musikprojekt, där projektledaren Ole Sunnerfjell nu arbetar med fem interner, som tillsammans producerar och spelar in egenkomponerad musik. I Dalarna är Suzanne Lazar projektledare, arbetet sker i workshopform på häktet i Falun och innehållet i arbetet utgörs av biblioterapi och bildskapande. I Norrbotten har Skådebanan slutit avtal med Ung Scen Norr (Norrbottensteaterns avdelning för barn- och ungdomsteater), man kommer att genomföra ett intensivt workshopprojekt, där man på fyra dagar skapar en teaterföreställning med allt vad det innebär. Arbetet kommer att bedrivas på anstalten i Haparanda under sommaren och hösten 2021. De tre pilotprojekten upprepas efter en gemensam halvtidsutvärdering. Utvärderingen av pilotprojekten är central, och vi kommer att kunna producera en slutrapport med vetenskaplig höjd. Redan i ansökningsskedet, när vi studerade tidigare kulturprojekt inom kriminalvården, kunde vi konstatera att en vetenskaplig dimension skulle göra vårt projekt unikt. Vi kontaktade BRÅ för rådgivning och fick på så vis kontakt med Anne H Berman, som är verksam som universitetslektor i psykologi vid Karolinska Institutet och vid Uppsala Universitet. Hon är även läroboksförfattare inom kriminologi, med boken ”Kriminalvård i praktiken”. Anne H Berman arbetar med ett salugent perspektiv, eller om man så vill ”positiv psykologi”, som i grunden bygger på en humanistisk människosyn. Hon såg genast potentialen i vårt projekt och har byggt ett nätverk åt oss, bestående av forskare inom kriminologi, psykologi och besläktade ämnen runt om i Sverige. Våra tre pilotprojekt följs nu av studenter som intervjuar deltagare i projekten och personal vid de aktuella anstalterna/häktet. Resultaten kommer att bestå av masteruppsatser och/eller rapporter. Handledare för studenterna är Claes Andersson, universitetslektor vid Malmö Universitet, Viktor Månsson, doktorand vid Karolinska Institutet och Jessica K. Ljungberg, professor vid Luleå Tekniska Universitet. Genom Anne H Berman har vi också fått kontakt med Thomas Ekbom, som med sin erfarenhet av arbete och forskning inom kriminalvården dels är ett viktigt bollplank för oss, och dels har kunnat bistå dem som skall arbeta inne på anstalterna med viss utbildning. När pilotprojektet, de tre delprojekten i Skåne, Dalarna och Norrbotten, är genomförda så kommer Riksskådebanan att bygga upp ett nytt och större projekt. Det nya projektet räknar vi med att kunna genomföra på åtta ställen i landet. Det kan genomföras på anstalter eller häkten, eller inom frivården, kanske även på särskilda ungdomshem. I fortsättningen kommer vi att ha med oss kunskaper och erfarenheter från pilotprojektet. Personal i Kristianstad, Falun och Haparanda kommer också att ha gett oss fördjupade kunskaper, precis som personalen själv fördjupar sina kunskaper. Därför hyser vi en förhoppning att arbetsmetoden – att genom konstnärligt skapande lotsa människor mot att hitta sina egna inneboende kreativa möjligheter – framöver skall kunna etableras som en kompletterande verksamhet inom kriminalvården. Göran Sarring Projektledare Riksskådebanan Goran.sarring@telia.com 070-555 3084