Riksskådebanans höstmöte 26-28 nov 2021

Riksskådebanans höstmöte öppnades av Riksskådebanans ordförande Ann Marie Engel. Första föreläsare var professor emerita i pedagogik, Ingrid Carlgren Se mötesprogrammet

Ingrid Carlgren Ingrid Carlgren är professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktning mot kunskapskulturer och läroplansteori. I sin forskning har hon studerat lärares arbete, yrkeskunskaper och utbildning samt frågor om undervisning och kunskap. Ingrid Carlgren menar att dagens resultatinriktade läroplan skiljer sig från äldre kunskapsinlärning. Tidigare var inte målet som i dag att staka ut specifika mål i kunskapsinhämtningen, exempelvis: det här måste du kunna för att få det här betyget i detta ämne. Tidigare skulle läraren på ett mer fritt sätt skapa intresse hos eleverna och genom det ge eleven möjlighet att själv kunna forma inriktningen på sitt liv. Den målinriktade läroplanen bygger på New public management principen. En målinriktad kunskapsinriktning som enligt Ingrid Carlgren är en del av problemet med dagens kunskapsinlärning. New public management principen (NPM) har den offentliga sektorn hämtat från det privata näringslivet och dess organisationsprocesser. NPM tar sin utgångspunkt i att tillgängliga resurser är begränsade. Att man måste fokusera på att öka effektiviteten. En strävan att göra allt mätbart, så att ledning och politiker på distans ska kunna kontrollera verksamhetens effektivitet och kvalitet. Men NPM har inte bara bidragit till utvecklingen av en växande administrativ överbyggnad utan också, på ett högst påtagligt sätt, präglat den pedagogiska utformningen i klassrummet, lärarens roll som kunskapsförmedlare. Synsättet har även börjat prägla kulturen.  Veronica Lamppa och Mona-Lisa Djerf - Kulturrådet Veronika Lamppa, enhetschef på Statens kulturråd, berättade att kulturrådet förmedlat över två miljarder extra i krisstöd vilket har tagit mycket tid och resurser i anspråk. Kulturrådet har en stor mängd olika former av bidrag vilka kommer att ses över och effektiviseras. På samma sätt kommer Kulturrådet att se över bidragsblanketternas utformning så att dom blir mer enhetliga. Mona – Lisa Djerf är tillförordnad handläggare för Skådebanan. Mona-Lisa Djerf sa att Skådebanans senaste ansökningar har haft inriktningen att återstarta projekt eller kontakter som stoppats eller skjutits upp på grund av Corona pandemin. En förutsättning för att få statliga bidrag är att man även har regional medfinansiering. En diskussion uppstod om vad en medfinansiering innebär. För Skådebanorna ligger svårigheten i att dom kommunala bidragen kan variera geografiskt och under tid, ibland till och mer helt utebli, beroende av vilken politisk inriktning kommunen antagit. Frågan blir om andra finansiärer än kommuner kan räknas som medfinansiärer, exempelvis ett studieförbund.  Veronika Lamppa sa att det beror på regleringsbrevet. I en del förordningar är kravet kommunal medfinansiering. Men det kan även stå ”annan finansiering”, vilket skulle innebära att andra än kommuner kunde räknas som medfinansiär och genom det ge möjlighet till statliga bidrag. Vad gäller Skådebanans regleringsbrev kommer Veronika Lamppa att återkomma när hon tagit del av förordningen. Hon sa att hon tar med sig synpunkter från mötet till förändringsarbetet på Kulturrådet. Astrid Mäkitalo - Funktionsrätt Sverige  Astrid Mäkitalo från Funktionsrätt Sverige beskrev olika svårigheter som personer med funktionsnedsättning drabbas av. Inte alltid av ovilja utan på grund av bristande kunskap. Exempelvis att personalen inte vet var nyckeln till handikaphissen finns eller om det exempelvis finns en hörselslinga hur den fungerar.    Hon förklarade att termen funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Exempel på begränsningar varierar beroende av vilken funktionsnedsättning personen har. Funktionsrätt Sverige strävar efter ett samhälle för alla. Visionen definieras i Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. I konventionen tydliggörs vilket ansvar som staten har inom en rad olika samhällsområden, så att människor med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället på lika villkor. Dom regionala Skådebanorna skulle kunna knyta kontakt med Funktionsrätt Sverige för ett samarbete. På samma sätt skulle Funktionsrätt Sverige kunna bli medlemsorganisation till Riksskådebanan. Saad  Hajo    Satirtecknaren Saad Hajo, Skådebanan Östergötland, presenterade några av sina satirteckningar genom en vikbar skärm. Han har även get ut en bok, fått EWK priset. Saad kommer ursprungligen från Syrien men har även bott i Beirut. Gunnar Axelson Fisk - Teater Blanca Under kvällen framförde Gunnar Axelson Fisk från Teater Blanca  "Titt ôp ôt talltôppan", en pjäs om Gustav Fröding Hur ser vi på Skådebanans verksamhet i dag och i om tio år ? Johan Lundbladh, verksamhetsledare för Västra Götaland ledde ett grupparbete under vilket deltagarna fick till uppgift att visuellt göra sig en bild över hur omgivningen uppfattar Skådebanan. Den andra uppgiften var att visualisera hur man skulle vilja att omgivningen uppfattade Skådebanan. En form av bästa scenarier. En annan uppgift var att beskriva framtida verksamhet ur ett tryggt scenarier, som både kan tänkas i positiv eller negativ mening. Sedan delades deltagarna upp regionvis. Uppgiften blev att fritt beskriva hur gruppen kunde tänka sig att deras regioners verksamhet kunde se ut om tio år. I uppgifterna fanns flera olika trappsteg att besvara. Allt detta för att dels försöka ge en bild av verksamheten i dag men också skapa en bild av hur framtiden kan gestalta sig. En tänkt målbeskrivning. Elin Bergman Skådebanan Västmanland under grupparbetet.