Nyhetsbrev, Riksskådebanan,
september 2009
Vänner, anställda, förtroendevalda, partners m fl
Först en korrigering; i brevet som gick ut i samband med att den
statliga budgetpropositionen för år 2010 presenterades, fick ni
veta att Riksskådebanan fanns med, med namns nämnande. Men det
stämmer inte.
Den information som nådde Riksskådebanan, och som spreds vidare,
var alltså inte korrekt.
Och det finns all anledning att be om ursäkt för att denna
felaktiga informationen fick spridning.
Sanningen är dock att ingenting sägs om Riksskådebanan eller om
skådebaneverksamheter över huvud taget i budgetpropositionen
för år 2010.
Det som dock framgår efter samtal med Riksskådebanans
handläggare hos Statens kulturråd är att skådebanerörelsen
bör ställa in sig på stora neddragningar av det statliga
anslaget för år 2010. Förklaringen är att kulturdepartementet
anslår väsentligt mindre pengar för allmän utveckling och
utvecklingsverksamhet ( det är den anslagspost som
skådebanerörelsen sorterar under) jämfört med tidigare. Hur
stor reduktionen faktiskt blir i kronor räknat lär vi dock inte
få veta förrän i början av nästa år - även om vi sannolikt
kommer att få vissa fingervisningar senare i höst.
Med andra ord så är det ett
dystert och beklagansvärt besked som vi har att hantera. Än mer
väsentligt är det därför att varje regional skådebana söker
stöd i den egna regionen - hos kommuner och landsting - och inte
minst argumenterar i sak om varför skådebaneverksamheten har
stor betydelse för både individ och samhälle, och att denna
betydelse bör besvaras med ett skattefinansierat kulturstöd.
Varje enskild skådebaneregion
har självfallet sina egna argument; när det gäller att
övertyga om verksamhetens styrka. Det kan dock inte tillräckligt
betonas hur betydelsefullt det är att vi inom skådebanerörelsen
även lyssnar till varandras argument i arbetet med att motivera
de lokala och regionala presumtiva bidragsgivarna. Och då handlar
det även om att lyssna till andra skådebaneregioners idéer och
tankar kring planerad och genomförd verksamhet.
Att skådebaneverksamheten är
satt under lupp är inte nytt för oss. Och därtill mera granskad
utifrån det som inte görs (jag tänker främst på lokala och
regionala bidrag som är reducerade eller är helt borta)
istället för allt det som faktiskt görs. Den insikten, om att
rörelsen alltför ofta granskas utifrån negativa förtecken, har
funnits under flera år.
Likväl är det nu ovanligt snopet med besked om minskat stöd,
när kulturpropositionen " Tid för kultur" ( som
baseras på kulturutredningens förslag som bl a Riksskådebanan
yttrade sig över under våren 2008) just har presenterats för
den svenska riksdagen och där man kan ana ett förnyat och
positivt intresse för organisationer inom den ideella sektorn.
Här, i kulturpropositionen,
framgår det nämligen att regeringen nu i höst planerar att
överlämna ett nytt förslag som omfattar politiken för den
ideella sektorn. Tanken är - helt tydligt - att initiera en mera
enhetlig politik som berör villkoren för de ideellt verksamma
organisationerna. Och här är det tänkt att själva dialogen ska
bli ett medel för en ny öppenhet, för erfarenhetsutbyte och
samarbeten på kulturområdet mellan den ideella sektorn,
landstingen och kommunerna samt staten.
Av kulturpropositionen framgår dock vidare att behoven och
formerna för ett sådant fördjupat samarbete ska undersökas
ytterligare, och att man bland annat förväntar sig att
resultatet av en sådan dialog ska kunna leda till att barns och
ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet
förstärks.
I det nätverk som
Riksskådebanan ingår tillsammans med en rad folkrörelser inom
kulturområdet ( som omfattar allt från amatörverksamhet till
ideellt drivna samlingslokaler) och som kallas Ideell
kulturallians har man samfällt bejakat och välkomnat det här
förslaget till dialog, men även ställt kvalitetskrav på en
sådan dialog, i den ljuva förhoppningen om att just det ideella
arbetet blir uppvärderat.
Det kravet lyfts även fram i ett särskilt pressmeddelande som
kommer att bifogas det här nyhetsbrevet.
Mera spektakulära förslag i
kulturpropositionen, men knappast förvånande, och som rör
skådebanerörelsen, är förslaget om den så kallade
portföljpolitiken eller portföljmodellen. Förr talade man om
påsar, men nu är det alltså ordet portfölj som gäller. Idén
är att statliga kulturpengar går ut i regionerna, och att man
inom respektive region (landsting), i samtal med staten, fördelar
de kulturmedel som staten ställer till förfogande. För den
regionala skådebanans del innebär det följdriktigt att man ska
vara med i det regionala samtalet, och hävda sin rättmätiga del
av kulturbidraget. Men också här krävs självfallet argument
för den egna saken, för att behovet av kulturmedel till
skådebaneverksamhet ska respekteras.
I budgetpropositionen för 2010 aviserar regeringen dock att det
är det regionala själv- styrelseorganet i Skåne län som först
kommer i fråga, då man här ska besluta om vilka regionala
institutioner i Skåne län som ska vara stödberättigade under
2010. År 2011 räknar man med att portföljmodellen ska införas
i Skåne, i Västra Götaland, i Halland och på Gotland.
I avsnittet om konsekvensanalys säger propositionen följande
apropå portföljpolitikens genomförande:
" innebär bl a att den regionala nivån på sikt får ett
tydligare ansvar för stora delar av den offentligt stödda
kulturverksamheten i respektive län och kommun. Samtidigt
innebär modellen en ökad flexibilitet i medelsanvändningen,
vilken skapar utrymme för samordningsvinster och
effektiviseringar. Regeringen avser att tillsätta en särskild
utredare som får i uppdrag att närmare utreda hur modellen bör
genomföras. Utgångspunkten i det fortsatta arbetet är att de
föreslagna förändringarna ska vara kostnadsneutrala för stat,
kommuner och landsting" .
Och på annan plats i
regeringsförslaget står följande att läsa apropå den nämnda
utredarens arbete "Även frågan om samverkan med ideella
organisationer på kulturområdet är viktig i det regionala och
lokala perspektivet och bör belysas"
En kulturhändelse av format är förstås den nyss avslutade
gigantiska Bok och biblioteksmässan i Göteborg. En rad
skådebaneregioner deltog; mer eller mindre aktivt.
En annan kulturhändelse som nära nog sammanfallit i tid, både
med mässan och kulturpropositionen, är socialminister Göran
Hägglunds artikel på Dagens Nyheters Debattsida på temat
"kultureliten" och "vanligt folk".
Debattartikeln har utan tvekan varit den mest omskakande och
sensationella av de i tid nära nog sammanfallande händelserna.
Det mest uppseendeväckande med den här artikeln är att den är
på snudd identisk med de artiklar som cirkulerat i den danska
"kulturkampen", och som tvivelsutan gjort grannlandet
Danmark till ett långt mera främlingsfientligt land än någon
kunnat föreställa sig.
Idén att ställa kulturaktiva; konstnärer, folkbildare,
författare, debattörer med flera mot det som kallas
"vanligt folk" är dock äldre än kulturkampen i
Danmark. Det hände i Österrike och Tyskland under trettiotalet,
det hände i Latinamerika under sextio- och sjuttiotalet och det
händer och har hänt på väsentligt fler håll både i historisk
tid och i nutid.
För skådebanerörelsen är naturligtvis en sådan här idé helt
befängd därför att verksamhetsidén är att sammanföra konst
och kultur, ur en rättviseaspekt och där behoven finns.
Det är inte för många människor som i dag får sina liv och
tankar berättade, i litteraturen, på scenen eller i musiken,
eller som uppmuntras att tänka fritt, utan för få. Iden med ett
brett och folkligt kulturengagemang är välfärd genom demokrati
och kritiska samhällsmedborgare, och inte välfärd genom
bedövade medborgare.
Det är dock endast kulturen själv ( genom alla uttryck, genom
alla aktörer) som kan avslöja de dunkla motiven bakom
konstruerade motsättningar mellan "vanligt folk" och
"kultureliten".
Så låt oss omedelbart, så fort
vi hör slikt tal, var vi än är, med kraft, lust och ilska
bemöta alla dem som talar om kulturen som en folkefiende,
Den traditionella höstkonferensen, under Riksskådebanans
värdskap, närmar sig.
Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 6, 7 och 8
november i en av riksdagens samlingslokaler ( Båtska rummet,
adress Munkbrokajen 11)
Konferensen kommer att inledas med lunch klockan 12.00 fredagen
den 6 november.
Som tidigare beslutats, och i linje med verksamhetsplanen, blir
temat för konferensen mångfald. Under fredagen kommer bl a
Riksskådebanans idé- och måldokument att diskuteras, vidare
kommer det dokument som berör Riksskådebanans prioriteringar (
apropå de frågor som delades ut under seminariet i augusti - och
som samtliga skådebaneregioners styrelser förväntas att
diskutera och besvara) att behandlas.
Under lördagen den 7 november kommer en representant från
Statens Kulturråd att medverka.
Följande villkor gäller för höstkonferensen, där
Riksskådebanan svarar för samliga kostnader som förenade med
densamma:
Riksskådebanan svarar för konferensens innehåll; för mat, för
logi och för resa.
När det gäller resekostnaden är det, i linje med
Riksskådebanans resepolicy, alltid det mest prisvärda
alternativet som gäller. Vid ev bilresa från samma region, är
det samåkning som gäller och inget annat. Välkomna till
konferensen är samtliga verksamhetsansvariga för regionala
skådebanor samt en styrelseledamot från respektive regional
skådebana.
( I de fall styrelseledamot sammanfaller med ledamot i
Riksskådebanans styrelse, inbjuds inte någon ytterligare ledamot
från regional styrelse. Det står dock varje regional skådebana
fritt att på egen bekostnad inbjuda ytterligare en ytterligare en
representant till höstmötet.)
Vidare är övriga medlemsorganisationer i Riksskådebanan,
utöver de regionala skådebanorna, välkomna att närvara med var
sin representant
Den som anmäler sig till höstmötet deltar under samtliga
programpunkter (även kvällsaktiviteter den 6 och 7 november).
Den som anmäler sig, och uteblir, helt eller delvis, blir skyldig
att betala för de kostnader som frånvaron medför såvida han
eller hon inte avsagt sig sitt deltagande inom rimlig tid före
konferensens start.
Senast den 15 oktober vill
Riksskådebanan ha besked om vilka som kommer att delta under
höstkonferensen, svaret lämnas med fördel till undertecknat på
adress ulla.tengling@skadebanan.se
Av svaret bör det framgå om den
som anmäler sig vill ha hotellrum, eller ej. Endast hotellrum som
beställs genom Riksskådebanan som kommer att bekostas av
Riksskådebanan. Vidare bör det framgå av svaren om det finns
särskilda önskemål när det gäller kost eller dylikt.
Ett mera detaljerat program för
konferensen kommer att skickas ut till samtliga deltagare i slutet
av oktober.
Med vänliga hälsningar
Riksskådebanan
Ulla Tengling
förbundssekretare