Nyhetsbrev, Riksskådebanan, september 2009

Vänner, anställda, förtroendevalda, partners m fl

Först en korrigering; i brevet som gick ut i samband med att den statliga budgetpropositionen för år 2010 presenterades, fick ni veta att Riksskådebanan fanns med, med namns nämnande. Men det stämmer inte.
Den information som nådde Riksskådebanan, och som spreds vidare, var alltså inte korrekt.
Och det finns all anledning att be om ursäkt för att denna felaktiga informationen fick spridning.
Sanningen är dock att ingenting sägs om Riksskådebanan eller om skådebaneverksamheter över huvud taget i budgetpropositionen för år 2010.
Det som dock framgår efter samtal med Riksskådebanans handläggare hos Statens kulturråd är att skådebanerörelsen bör ställa in sig på stora neddragningar av det statliga anslaget för år 2010. Förklaringen är att kulturdepartementet anslår väsentligt mindre pengar för allmän utveckling och utvecklingsverksamhet ( det är den anslagspost som skådebanerörelsen sorterar under) jämfört med tidigare. Hur stor reduktionen faktiskt blir i kronor räknat lär vi dock inte få veta förrän i början av nästa år - även om vi sannolikt kommer att få vissa fingervisningar senare i höst.

Med andra ord så är det ett dystert och beklagansvärt besked som vi har att hantera. Än mer väsentligt är det därför att varje regional skådebana söker stöd i den egna regionen - hos kommuner och landsting - och inte minst argumenterar i sak om varför skådebaneverksamheten har stor betydelse för både individ och samhälle, och att denna betydelse bör besvaras med ett skattefinansierat kulturstöd.

Varje enskild skådebaneregion har självfallet sina egna argument; när det gäller att övertyga om verksamhetens styrka. Det kan dock inte tillräckligt betonas hur betydelsefullt det är att vi inom skådebanerörelsen även lyssnar till varandras argument i arbetet med att motivera de lokala och regionala presumtiva bidragsgivarna. Och då handlar det även om att lyssna till andra skådebaneregioners idéer och tankar kring planerad och genomförd verksamhet.

Att skådebaneverksamheten är satt under lupp är inte nytt för oss. Och därtill mera granskad utifrån det som inte görs (jag tänker främst på lokala och regionala bidrag som är reducerade eller är helt borta) istället för allt det som faktiskt görs. Den insikten, om att rörelsen alltför ofta granskas utifrån negativa förtecken, har funnits under flera år.
Likväl är det nu ovanligt snopet med besked om minskat stöd, när kulturpropositionen " Tid för kultur" ( som baseras på kulturutredningens förslag som bl a Riksskådebanan yttrade sig över under våren 2008) just har presenterats för den svenska riksdagen och där man kan ana ett förnyat och positivt intresse för organisationer inom den ideella sektorn.

Här, i kulturpropositionen, framgår det nämligen att regeringen nu i höst planerar att överlämna ett nytt förslag som omfattar politiken för den ideella sektorn. Tanken är - helt tydligt - att initiera en mera enhetlig politik som berör villkoren för de ideellt verksamma organisationerna. Och här är det tänkt att själva dialogen ska bli ett medel för en ny öppenhet, för erfarenhetsutbyte och samarbeten på kulturområdet mellan den ideella sektorn, landstingen och kommunerna samt staten.

Av kulturpropositionen framgår dock vidare att behoven och formerna för ett sådant fördjupat samarbete ska undersökas ytterligare, och att man bland annat förväntar sig att resultatet av en sådan dialog ska kunna leda till att barns och ungas möjligheter till eget skapande och deltagande i kulturlivet förstärks.

I det nätverk som Riksskådebanan ingår tillsammans med en rad folkrörelser inom kulturområdet ( som omfattar allt från amatörverksamhet till ideellt drivna samlingslokaler) och som kallas Ideell kulturallians har man samfällt bejakat och välkomnat det här förslaget till dialog, men även ställt kvalitetskrav på en sådan dialog, i den ljuva förhoppningen om att just det ideella arbetet blir uppvärderat.
Det kravet lyfts även fram i ett särskilt pressmeddelande som kommer att bifogas det här nyhetsbrevet.

Mera spektakulära förslag i kulturpropositionen, men knappast förvånande, och som rör skådebanerörelsen, är förslaget om den så kallade portföljpolitiken eller portföljmodellen. Förr talade man om påsar, men nu är det alltså ordet portfölj som gäller. Idén är att statliga kulturpengar går ut i regionerna, och att man inom respektive region (landsting), i samtal med staten, fördelar de kulturmedel som staten ställer till förfogande. För den regionala skådebanans del innebär det följdriktigt att man ska vara med i det regionala samtalet, och hävda sin rättmätiga del av kulturbidraget. Men också här krävs självfallet argument för den egna saken, för att behovet av kulturmedel till skådebaneverksamhet ska respekteras.
I budgetpropositionen för 2010 aviserar regeringen dock att det är det regionala själv- styrelseorganet i Skåne län som först kommer i fråga, då man här ska besluta om vilka regionala institutioner i Skåne län som ska vara stödberättigade under 2010. År 2011 räknar man med att portföljmodellen ska införas i Skåne, i Västra Götaland, i Halland och på Gotland.
I avsnittet om konsekvensanalys säger propositionen följande apropå portföljpolitikens genomförande:
" innebär bl a att den regionala nivån på sikt får ett tydligare ansvar för stora delar av den offentligt stödda kulturverksamheten i respektive län och kommun. Samtidigt innebär modellen en ökad flexibilitet i medelsanvändningen, vilken skapar utrymme för samordningsvinster och effektiviseringar. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare som får i uppdrag att närmare utreda hur modellen bör genomföras. Utgångspunkten i det fortsatta arbetet är att de föreslagna förändringarna ska vara kostnadsneutrala för stat, kommuner och landsting" .

Och på annan plats i regeringsförslaget står följande att läsa apropå den nämnda utredarens arbete "Även frågan om samverkan med ideella organisationer på kulturområdet är viktig i det regionala och lokala perspektivet och bör belysas"

En kulturhändelse av format är förstås den nyss avslutade gigantiska Bok och biblioteksmässan i Göteborg. En rad skådebaneregioner deltog; mer eller mindre aktivt.
En annan kulturhändelse som nära nog sammanfallit i tid, både med mässan och kulturpropositionen, är socialminister Göran Hägglunds artikel på Dagens Nyheters Debattsida på temat "kultureliten" och "vanligt folk".
Debattartikeln har utan tvekan varit den mest omskakande och sensationella av de i tid nära nog sammanfallande händelserna.
Det mest uppseendeväckande med den här artikeln är att den är på snudd identisk med de artiklar som cirkulerat i den danska "kulturkampen", och som tvivelsutan gjort grannlandet Danmark till ett långt mera främlingsfientligt land än någon kunnat föreställa sig.
Idén att ställa kulturaktiva; konstnärer, folkbildare, författare, debattörer med flera mot det som kallas "vanligt folk" är dock äldre än kulturkampen i Danmark. Det hände i Österrike och Tyskland under trettiotalet, det hände i Latinamerika under sextio- och sjuttiotalet och det händer och har hänt på väsentligt fler håll både i historisk tid och i nutid.
För skådebanerörelsen är naturligtvis en sådan här idé helt befängd därför att verksamhetsidén är att sammanföra konst och kultur, ur en rättviseaspekt och där behoven finns.
Det är inte för många människor som i dag får sina liv och tankar berättade, i litteraturen, på scenen eller i musiken, eller som uppmuntras att tänka fritt, utan för få. Iden med ett brett och folkligt kulturengagemang är välfärd genom demokrati och kritiska samhällsmedborgare, och inte välfärd genom bedövade medborgare.
Det är dock endast kulturen själv ( genom alla uttryck, genom alla aktörer) som kan avslöja de dunkla motiven bakom konstruerade motsättningar mellan "vanligt folk" och "kultureliten".

Så låt oss omedelbart, så fort vi hör slikt tal, var vi än är, med kraft, lust och ilska bemöta alla dem som talar om kulturen som en folkefiende,

Den traditionella höstkonferensen, under Riksskådebanans värdskap, närmar sig.
Konferensen kommer att äga rum i Stockholm den 6, 7 och 8 november i en av riksdagens samlingslokaler ( Båtska rummet, adress Munkbrokajen 11)
Konferensen kommer att inledas med lunch klockan 12.00 fredagen den 6 november.
Som tidigare beslutats, och i linje med verksamhetsplanen, blir temat för konferensen mångfald. Under fredagen kommer bl a Riksskådebanans idé- och måldokument att diskuteras, vidare kommer det dokument som berör Riksskådebanans prioriteringar ( apropå de frågor som delades ut under seminariet i augusti - och som samtliga skådebaneregioners styrelser förväntas att diskutera och besvara) att behandlas.
Under lördagen den 7 november kommer en representant från Statens Kulturråd att medverka.
Följande villkor gäller för höstkonferensen, där Riksskådebanan svarar för samliga kostnader som förenade med densamma:
Riksskådebanan svarar för konferensens innehåll; för mat, för logi och för resa.
När det gäller resekostnaden är det, i linje med Riksskådebanans resepolicy, alltid det mest prisvärda alternativet som gäller. Vid ev bilresa från samma region, är det samåkning som gäller och inget annat. Välkomna till konferensen är samtliga verksamhetsansvariga för regionala skådebanor samt en styrelseledamot från respektive regional skådebana.
( I de fall styrelseledamot sammanfaller med ledamot i Riksskådebanans styrelse, inbjuds inte någon ytterligare ledamot från regional styrelse. Det står dock varje regional skådebana fritt att på egen bekostnad inbjuda ytterligare en ytterligare en representant till höstmötet.)
Vidare är övriga medlemsorganisationer i Riksskådebanan, utöver de regionala skådebanorna, välkomna att närvara med var sin representant
Den som anmäler sig till höstmötet deltar under samtliga programpunkter (även kvällsaktiviteter den 6 och 7 november). Den som anmäler sig, och uteblir, helt eller delvis, blir skyldig att betala för de kostnader som frånvaron medför såvida han eller hon inte avsagt sig sitt deltagande inom rimlig tid före konferensens start.

Senast den 15 oktober vill Riksskådebanan ha besked om vilka som kommer att delta under höstkonferensen, svaret lämnas med fördel till undertecknat på adress ulla.tengling@skadebanan.se

Av svaret bör det framgå om den som anmäler sig vill ha hotellrum, eller ej. Endast hotellrum som beställs genom Riksskådebanan som kommer att bekostas av Riksskådebanan. Vidare bör det framgå av svaren om det finns särskilda önskemål när det gäller kost eller dylikt.

Ett mera detaljerat program för konferensen kommer att skickas ut till samtliga deltagare i slutet av oktober.

Med vänliga hälsningar
Riksskådebanan
Ulla Tengling
förbundssekretare