Nyhetsbrev
Riksskådebanan - maj 2009
Till förtroendevalda, anställda, vänner,
medlemsorganisationer, partners med flera
Det blev en hektisk vår!
Tvivels utan var det svaret på den
statliga kulturutredningen som stal all tid och uppmärksamhet
under månadens första hälft; en rad vänner, partners,
medlemsorganisationer och andra som känner sig befryndade med
skådebanerörelsens sak blev samtalspartners i den process som
föregick Riksskådebanans svar.
Många har haft synpunkter, vissa
har känt oro för en framtid där kulturen blir ett medel för andra
syften är kulturens och konstens egna.
Första Maj blev dock en
grandios manifestation för Kulturens värden; inte bara i Stockholm
utan också på flera andra håll. Den så kallade skuggutredningen,
som Riksskådebanan fört fortlöpande samtal med, och som också
kunna luta sig mot skådebanerörelsen axlar, har tveklöst satt sina
spår. Inte minst därför att det blev lätt att samarbeta med de
intressen som ifrågasatt en tänkt kulturpolitik som inte längre
skulle ta aktivt ansvar för att värna om dem som har minst.
Provokationen blev för stor; särskilt som den sammanföll med en
finanskris som inneburit att lågavlönade avstått lön medan
bonusarna har fortsatt att regna över dem som delat ut lönerna.
I Riksskådebanans strävan att möta nya och okonventionella
parters, allt enligt verksamhetsplanen, kom Riksskådebanan att
möta Fryshuset härförleden. Företrädare för verksamheten, inte
minst grundaren Anders Carlberg själv, talade om alla de barn och
unga som tidigt hamnar utanför skolsystemets rigida regelapparat.
Han underströk betydelsen av att folkrörelser av alla sorter finns
där som ett nät som fångar upp, stöttar, uppmuntrar och förstår.
Hela tiden.
Tydligare än så tror jag inte att man kan tala om
folkrörelserna betydelse i dag, Skådebanerörelsen inkluderad.
Det han också tillade var att bland alla de unga som ges en andra,
tredje eller fjärde chans hos Fryshuset, såväl i själva
skolutbildningen som i verksamheter som tar tag i själva
karaktärsdaningen, så spelar den estetiska stimulansen och
utbildningen stor roll.
Hans slutsats blev följdriktigt:
-
De mest analytiska, de mest ifrågasättande, receptiva och skapande
ungarna finns i den sfären. Hela samhället, och inte minst den
gängse skolan måste dra lärdomar av det!
För Riksskådebanan blev den här slutsatsen en uppmaning att
bära vidare.
I verksamhetsplanen, det dokument som årsmötet
beslutat att Riksskådebanan ska agera efter, talar vi i år till
skillnad från tidigare år om rörelsens särskilda ansvar för barn
och unga. En förutsättning för bidraget från Statens Kulturråd för
det här året, 2009 (och det gäller naturligtvis inte bara
Riksskådebanan utan också för varje enskild regionala skådebana
som sökte och beviljades bidrag ) var och är en ökad och aktiv
fokusering på barn och ungas kultur, i syfte att göra konst och
kultur mera tillgängligt för alla unga. Och inte bara för vissa
barn.
I konsekvens med det här löftet – en verksamhetsplan kan tolkas
som ett löfte, eller ett kontrakt – har därför Riksskådebanan nu
också tagit Rädda Barnen i hand för att accentuera betydelsen av
att FNs barnkonvention efterlevs av politiker på alla nivåer.
Konventionen antogs för tjugo år sedan av nästan alla länder; men
efterlevnaden är det klent med.
Barn far illa.
Möjligen är det barnkonventionens kulturavsnitt; om barns rätt
till yttrandefrihet, till föreningsfrihet, till tankefrihet, till
bildning och tillgång till litteratur och konstnärliga
uttrycksmedel, som är det mest väsentliga för skådebanerörelsen
att ta fasta på.
Men också andra fakta i konventionen som handlar om att
politiker inte ska fatta några beslut alls om de inte först frågat
efter barnens åsikt, bör vara ett mycket intressant och utmanande
faktum för hela skådebanerörelsen och inspirera till helt nya
regionala och lokala aktioner och samarbeten. Om samarbeten inte
kan utmynna i konkreta verksamheter, så kan skådebanerörelsen
likväl delta i opinionsbildningen för barnens rätt till
yttrandefrihet – i vid mening.
Riksskådebanans initiativ,
om fredsrörelsens betydelse för kulturen, och kulturens betydelse
för freden, har under månaden inneburit ett fortsatt samtal med
skuggutredningens drivande kraft Stina Oscarson, chef för
Orionteatern. Detta är ett samarbete som kommer att utvecklas
ytterligare.
Ännu ett initiativ som nu bär frukt är samarbetet
med flera kulturintressenter - med en folkrörelse - och
amatörkulturprofil som påminner om skådebanerörelsens - inom det
som bär namnet Ideell Kulturallians.
Ett signum för Ideell kulturallians är att samverkan bygger på
nätverksprincipen. Den tionde juni står nätverket för en inbjudan
där alla aktiva i skådebanerörelsen är välkomna (inbjudan gick ut
i veckan som gick) till Stockholm för att bl a lyssna till och
samtala med företrädare för de makthavande regeringspartierna om
den praktiserade och tänkta kulturpolitiken, samt för att
informera om det mänskliga värdet i all amatörkultur.
Och då är vi där igen - i yttrandet över Kulturutredningen, där
skådebanerörelsen håller fast vid vikten av att man talar om
kulturens mänskliga värden, och står för att kulturens värde
ligger i att man investerar i människovärdet och inget annat.
Om man däremot ger sig på att transformera alla mänskliga värden
både inom kulturpolitiken och i socialpolitiken till ekonomiska
värden, ofta i vällovligt syfte, ja då kan det faktiskt bli så att
man ursäktar utvecklingen av ett humanitärt och demokratiskt
samhälle, istället för att argumentera för betydelsen av mera
mänsklighet och av mera solidaritet, vad det än kommer att kosta i
skattepengar!
Hur enfaldigt det kan bli när man ”ursäktar”
kulturinvesteringar, den sanna demokratins kostnader, framstår
tydligast om man vänder på pannkakan och lyssnar till makthavare
världen över som - utan att skämmas - föredrar att motivera
statsutgifter för kungliga apanage och krigsmakt med att det är
kulturella investeringar.
För att ytterligare summera
månaden som gått, för de flesta den ljuvaste och ljuvligaste av
alla månader, maj månad, så ska det också sägas att
Riksskådebanans styrelses arbetsutskott beslöt vid sitt möte att
ordna en särskild träff söndagen den trettionde och måndagen den
trettioförsta augusti för både ordförande och verksamhetsansvariga
i skådebaneregionerna.
Syftet med träffen är att öka kunskapen
och förståelsen för varandras verksamheter regioner emellan; men
också att öka förståelsen för varandras roller, ansvar och
funktioner.
Formen för en sådan här träff är ny; förhoppningsvis kan den
leda till helt nya insikter till gagn först och främst för
skådebanerörelsens sak; att ordna möten mellan konst, kultur och
människor utifrån en rättviseaspekt och där behoven är som störst.
Men en träff av det här slaget kan också ge rörelsen ytterligare
möjlighet att växa och utvecklas på andra sätt.
Träffen för
samtliga regionala ordförande och verksamhetsansvariga, som kommer
att äga rum i Handen i Storstockholmsområdet, och som alla berörda
har bjudits in till, förutsätter dock att minst hälften tackar ja.
Riksskådebanan väntar svar i juni, och senast sista juni kommer
alla som anmält sig att få besked om ifall träffen blir av eller
ej.
Riksskådebanan svarar för konferenskostnaden, dock
förutsätts en bindande anmälan som via e-post skickas till
förbundssekreteraren.
Andra aktuella datum som Riksskådebanans styrelses
arbetsutskott kommer att föreslå styrelsen vid nästa styrelsemöte,
den 17 och 18 juni i Stockholm, är att den traditionella
höstkonferensen genomförs den 6 och 7 november. Huvudtemat för
höstkonferensen är – allt enligt verksamhetsplanen – mångfald och
etnicitet.
Årsmötet år 2010 föreslås äga rum den 28 mars.
I verksamhetsplanen för året, och i den anslagsansökan som
beviljades av Statens kulturråd, framgår vidare att Riksskådebanan
ska verka för att etablera ny skådebaneverksamhet.
Det finns intressen i de ”vita geografiska fläckar ” i landet
där det ännu inte finns skådebaneverksamhet – att dra igång sådan.
Närmast är det personer och organisationer i Sörmland som hört
av sig till Riksskådebanan om råd och dåd. Självfallet är det så
att alla initiativ till att driva skådebaneverksamhet ska bejakas.
Det som skiljer en rörelse från en sekt – är viljan att fler ska
övertygas om värdet av just den idé som nu motiverar och
inspirerar dem som själva är aktiva. Den motsatta tanken – att
begränsa skådebaneverksamheten – eller att stänga in den eller
konservera den i sin nuvarande form – är därför förkastlig.
Riksskådebanan samverkar både med centrala medlemsorganisationer
och med andra centrala intressen som relaterar till organisations-
och kulturverksamheter på regional och lokal nivå. Bland dessa
finns en uttalad önskan att det ska finnas regional
skådebaneverksamhet som svarar på de centrala initiativen..
Vidare har den verksamhet av utvecklingskaraktär, och som
kommer att dokumenteras av Riksskådebanan på temat idéskrift, och
som Riksskådebanan själv driver där huvudkontoret är placerat, i
Nynäshamn, bland annat i form av Tankesmedjan Nynäshamn, fallit
mycket väl ut under månaden.
Riksskådebanan har genom
Tankesmedjan tagit initiativ till Politiskt café; allt utifrån
erfarenheten att det finns ett utbrett intresse att samtala om
samhällsfrågor.
Idén med den här nämnda verksamheten är
demokrati; att samtala om samhällsfrågor på ett sådant sätt att
alla deltagare ges möjlighet att både tänka och att tala, i egen
takt och på egna villkor. Samt att alla deltagare vinnlägger sig
om respekten för varandras skilda tankar och synpunkter. Politiskt
café har främst motiverats av den gemensamma uppfattningen bland
de samverkande – att det finns många människor som bär på kloka
tankar om förändring och förbättring i både närmiljön och när det
gäller andra frågor, men som inte ges möjlighet att uttrycka dem.
Förklaringen är att de oftast hamnat i en kultur, och en
tradition, där själva ordstriden, och på sina håll,
partidisciplinen, blivit så central att den till och med skrämt
bort de mest engagerade.
Tankesmedjan Nynäshamn är Riksskådebanans samverkan med ett
kvinnocafé i stadens miljonprogramsområde, café Backlura, samt med
biblioteket i Nynäshamn.
Riksskådebanan har också under månaden samverkat, i
utvecklingssyfte, med stadens kulturnämnd.
Med detta kära
skådebanevänner; en riktigt trevlig pingsthelg och en skön juni!
Med vänliga hälsningar,
Nynäshamn i maj
Riksskådebanan
Ulla Tengling
förbundssekreterare