Nyhetsbrev Riksskådebanan - maj 2009

Till förtroendevalda, anställda, vänner, medlemsorganisationer, partners med flera

Det blev en hektisk vår!
Tvivels utan var det svaret på den statliga kulturutredningen som stal all tid och uppmärksamhet under månadens första hälft; en rad vänner, partners, medlemsorganisationer och andra som känner sig befryndade med skådebanerörelsens sak blev samtalspartners i den process som föregick Riksskådebanans svar.
Många har haft synpunkter, vissa har känt oro för en framtid där kulturen blir ett medel för andra syften är kulturens och konstens egna.
Första Maj blev dock en grandios manifestation för Kulturens värden; inte bara i Stockholm utan också på flera andra håll. Den så kallade skuggutredningen, som Riksskådebanan fört fortlöpande samtal med, och som också kunna luta sig mot skådebanerörelsen axlar, har tveklöst satt sina spår. Inte minst därför att det blev lätt att samarbeta med de intressen som ifrågasatt en tänkt kulturpolitik som inte längre skulle ta aktivt ansvar för att värna om dem som har minst.

Provokationen blev för stor; särskilt som den sammanföll med en finanskris som inneburit att lågavlönade avstått lön medan bonusarna har fortsatt att regna över dem som delat ut lönerna.

I Riksskådebanans strävan att möta nya och okonventionella parters, allt enligt verksamhetsplanen, kom Riksskådebanan att möta Fryshuset härförleden. Företrädare för verksamheten, inte minst grundaren Anders Carlberg själv, talade om alla de barn och unga som tidigt hamnar utanför skolsystemets rigida regelapparat. Han underströk betydelsen av att folkrörelser av alla sorter finns där som ett nät som fångar upp, stöttar, uppmuntrar och förstår. Hela tiden.

Tydligare än så tror jag inte att man kan tala om folkrörelserna betydelse i dag, Skådebanerörelsen inkluderad.
Det han också tillade var att bland alla de unga som ges en andra, tredje eller fjärde chans hos Fryshuset, såväl i själva skolutbildningen som i verksamheter som tar tag i själva karaktärsdaningen, så spelar den estetiska stimulansen och utbildningen stor roll.
Hans slutsats blev följdriktigt:
- De mest analytiska, de mest ifrågasättande, receptiva och skapande ungarna finns i den sfären. Hela samhället, och inte minst den gängse skolan måste dra lärdomar av det!

För Riksskådebanan blev den här slutsatsen en uppmaning att bära vidare.
I verksamhetsplanen, det dokument som årsmötet beslutat att Riksskådebanan ska agera efter, talar vi i år till skillnad från tidigare år om rörelsens särskilda ansvar för barn och unga. En förutsättning för bidraget från Statens Kulturråd för det här året, 2009 (och det gäller naturligtvis inte bara Riksskådebanan utan också för varje enskild regionala skådebana som sökte och beviljades bidrag ) var och är en ökad och aktiv fokusering på barn och ungas kultur, i syfte att göra konst och kultur mera tillgängligt för alla unga. Och inte bara för vissa barn.

I konsekvens med det här löftet – en verksamhetsplan kan tolkas som ett löfte, eller ett kontrakt – har därför Riksskådebanan nu också tagit Rädda Barnen i hand för att accentuera betydelsen av att FNs barnkonvention efterlevs av politiker på alla nivåer. Konventionen antogs för tjugo år sedan av nästan alla länder; men efterlevnaden är det klent med.
Barn far illa.

Möjligen är det barnkonventionens kulturavsnitt; om barns rätt till yttrandefrihet, till föreningsfrihet, till tankefrihet, till bildning och tillgång till litteratur och konstnärliga uttrycksmedel, som är det mest väsentliga för skådebanerörelsen att ta fasta på.

Men också andra fakta i konventionen som handlar om att politiker inte ska fatta några beslut alls om de inte först frågat efter barnens åsikt, bör vara ett mycket intressant och utmanande faktum för hela skådebanerörelsen och inspirera till helt nya regionala och lokala aktioner och samarbeten. Om samarbeten inte kan utmynna i konkreta verksamheter, så kan skådebanerörelsen likväl delta i opinionsbildningen för barnens rätt till yttrandefrihet – i vid mening.

Riksskådebanans initiativ, om fredsrörelsens betydelse för kulturen, och kulturens betydelse för freden, har under månaden inneburit ett fortsatt samtal med skuggutredningens drivande kraft Stina Oscarson, chef för Orionteatern. Detta är ett samarbete som kommer att utvecklas ytterligare.
Ännu ett initiativ som nu bär frukt är samarbetet med flera kulturintressenter - med en folkrörelse - och amatörkulturprofil som påminner om skådebanerörelsens - inom det som bär namnet Ideell Kulturallians.

Ett signum för Ideell kulturallians är att samverkan bygger på nätverksprincipen. Den tionde juni står nätverket för en inbjudan där alla aktiva i skådebanerörelsen är välkomna (inbjudan gick ut i veckan som gick) till Stockholm för att bl a lyssna till och samtala med företrädare för de makthavande regeringspartierna om den praktiserade och tänkta kulturpolitiken, samt för att informera om det mänskliga värdet i all amatörkultur.

Och då är vi där igen - i yttrandet över Kulturutredningen, där skådebanerörelsen håller fast vid vikten av att man talar om kulturens mänskliga värden, och står för att kulturens värde ligger i att man investerar i människovärdet och inget annat.
Om man däremot ger sig på att transformera alla mänskliga värden både inom kulturpolitiken och i socialpolitiken till ekonomiska värden, ofta i vällovligt syfte, ja då kan det faktiskt bli så att man ursäktar utvecklingen av ett humanitärt och demokratiskt samhälle, istället för att argumentera för betydelsen av mera mänsklighet och av mera solidaritet, vad det än kommer att kosta i skattepengar!

Hur enfaldigt det kan bli när man ”ursäktar” kulturinvesteringar, den sanna demokratins kostnader, framstår tydligast om man vänder på pannkakan och lyssnar till makthavare världen över som - utan att skämmas - föredrar att motivera statsutgifter för kungliga apanage och krigsmakt med att det är kulturella investeringar.

För att ytterligare summera månaden som gått, för de flesta den ljuvaste och ljuvligaste av alla månader, maj månad, så ska det också sägas att Riksskådebanans styrelses arbetsutskott beslöt vid sitt möte att ordna en särskild träff söndagen den trettionde och måndagen den trettioförsta augusti för både ordförande och verksamhetsansvariga i skådebaneregionerna.
Syftet med träffen är att öka kunskapen och förståelsen för varandras verksamheter regioner emellan; men också att öka förståelsen för varandras roller, ansvar och funktioner.

Formen för en sådan här träff är ny; förhoppningsvis kan den leda till helt nya insikter till gagn först och främst för skådebanerörelsens sak; att ordna möten mellan konst, kultur och människor utifrån en rättviseaspekt och där behoven är som störst. Men en träff av det här slaget kan också ge rörelsen ytterligare möjlighet att växa och utvecklas på andra sätt.
Träffen för samtliga regionala ordförande och verksamhetsansvariga, som kommer att äga rum i Handen i Storstockholmsområdet, och som alla berörda har bjudits in till, förutsätter dock att minst hälften tackar ja. Riksskådebanan väntar svar i juni, och senast sista juni kommer alla som anmält sig att få besked om ifall träffen blir av eller ej.
Riksskådebanan svarar för konferenskostnaden, dock förutsätts en bindande anmälan som via e-post skickas till förbundssekreteraren.

Andra aktuella datum som Riksskådebanans styrelses arbetsutskott kommer att föreslå styrelsen vid nästa styrelsemöte, den 17 och 18 juni i Stockholm, är att den traditionella höstkonferensen genomförs den 6 och 7 november. Huvudtemat för höstkonferensen är – allt enligt verksamhetsplanen – mångfald och etnicitet.

Årsmötet år 2010 föreslås äga rum den 28 mars.

I verksamhetsplanen för året, och i den anslagsansökan som beviljades av Statens kulturråd, framgår vidare att Riksskådebanan ska verka för att etablera ny skådebaneverksamhet.

Det finns intressen i de ”vita geografiska fläckar ” i landet där det ännu inte finns skådebaneverksamhet – att dra igång sådan.
Närmast är det personer och organisationer i Sörmland som hört av sig till Riksskådebanan om råd och dåd. Självfallet är det så att alla initiativ till att driva skådebaneverksamhet ska bejakas. Det som skiljer en rörelse från en sekt – är viljan att fler ska övertygas om värdet av just den idé som nu motiverar och inspirerar dem som själva är aktiva. Den motsatta tanken – att begränsa skådebaneverksamheten – eller att stänga in den eller konservera den i sin nuvarande form – är därför förkastlig. Riksskådebanan samverkar både med centrala medlemsorganisationer och med andra centrala intressen som relaterar till organisations- och kulturverksamheter på regional och lokal nivå. Bland dessa finns en uttalad önskan att det ska finnas regional skådebaneverksamhet som svarar på de centrala initiativen..

Vidare har den verksamhet av utvecklingskaraktär, och som kommer att dokumenteras av Riksskådebanan på temat idéskrift, och som Riksskådebanan själv driver där huvudkontoret är placerat, i Nynäshamn, bland annat i form av Tankesmedjan Nynäshamn, fallit mycket väl ut under månaden.
Riksskådebanan har genom Tankesmedjan tagit initiativ till Politiskt café; allt utifrån erfarenheten att det finns ett utbrett intresse att samtala om samhällsfrågor.
Idén med den här nämnda verksamheten är demokrati; att samtala om samhällsfrågor på ett sådant sätt att alla deltagare ges möjlighet att både tänka och att tala, i egen takt och på egna villkor. Samt att alla deltagare vinnlägger sig om respekten för varandras skilda tankar och synpunkter. Politiskt café har främst motiverats av den gemensamma uppfattningen bland de samverkande – att det finns många människor som bär på kloka tankar om förändring och förbättring i både närmiljön och när det gäller andra frågor, men som inte ges möjlighet att uttrycka dem. Förklaringen är att de oftast hamnat i en kultur, och en tradition, där själva ordstriden, och på sina håll, partidisciplinen, blivit så central att den till och med skrämt bort de mest engagerade.

Tankesmedjan Nynäshamn är Riksskådebanans samverkan med ett kvinnocafé i stadens miljonprogramsområde, café Backlura, samt med biblioteket i Nynäshamn.

Riksskådebanan har också under månaden samverkat, i utvecklingssyfte, med stadens kulturnämnd.

Med detta kära skådebanevänner; en riktigt trevlig pingsthelg och en skön juni!

Med vänliga hälsningar,

Nynäshamn i maj

Riksskådebanan

Ulla Tengling
förbundssekreterare