Nyhetsbrev Riksskådebanan december 200

Till förtroendevalda, anställda, medlemsorganisationer, partners, vänner!

Så gick ett år; både i den stora och i den lilla världen.
Om året ska sammanfattas från skådebanehorisont; så kan med fog tala om turbulens inom kulturområdet.
Inte när det gäller själva kulturen, men när det handlar om kulturpolitiken.

Om oron stillas vet vi föga.
Däremot kan vi hoppas att just själva valåret 2010 ger oss mera av kulturlugn.
Och för skådebanerörelsens del; att den aviserade nedskärningen av statsbidraget blir möjlig att bära.
Samt något visionärt: mera av fokus på dem som konsten och kulturen borde inbegripa och mindre av konventioner!

19 december gavs sista föreställningen på länsteatern i Västerås av Mig äger ingen; mycket trogen förlagan. Det vill säga boken med samma namn författad av Åsa Linderborg.

Veckorna och månaderna innan den här sista föreställningen hade mängder av västeråsare , ja inte bara det, fulla busslast från hela Sverige, gripits, ja paralyserats av en teaterföreställning som för många var om inte första mötet med teatern så ändå ett av de allra första.
Det besökarna såg var en berättelse på hög konstnärlig nivå, och samtidigt, eller just därför, så nära. Så angelägen. Så sann och så klok.
En berättelse om det allra viktigaste; som så många känner och alltför få uttrycker. Och mera uppenbart än här, mitt under föreställningen, kunde det inte bli, att teaterpublik inte handlar om passivitet. Nej absolut inte när teaterföreställningen griper, angår, berör.
Men likväl kan publik, i andra sammanhang, vara något av det allra mesta passiva som finns; när det som berättas inte angår.
Ska man vara ännu mera drastisk; denna teaterföreställning var så som ett av de kulturpolitiska målen.
Här motverkades kommersialismens negativa verkningar; rent bokstavligen. Här visades inget som var gjort för att säljas, utan för att med nödvändighet berättas, gestaltas!!
Men likväl - få föreställningar har väl sålt som denna!?

Samma vecka som den här föreställningen lades ned fattade riksdagen beslut om regeringens kulturproposition Tid för kultur. Den som mörbultats under året; och som Riksskådebanan bland många andra haft synpunkter på.
Decemberbeslutet innebar att det kulturpolitiska målet, om politiken som motverkan till kommersialismens negativa verkningar, tas bort. Det vill säga det mål som på sätt och vis motiverar hela kulturpolitiken, därför att utan detta mål behövs paradoxalt nog ingen "särskild" kulturpolitik.
Men likväl fattades vissa beslut just i samma anda som det övergivna målet. Skillnaden är att man nog inte ska säga det, just det där om att motverka och så vidare. Eller kanske inte ens tänka i sådana banor. Signifikativt för debatten var annars att riksdagsledamöter som lutar mer åt vänster talade om kulturens betydelse för demokrati och yttrandefrihet medan riksdagsledamöter som faller mera åt höger föredrog att tala om kulturens betydelse för folkhälsan.

Här följer således exempel på riksdagsbeslut som nu gäller i den nya kulturpolitiken:
- En särskild person ska utreda en modell som ger regionerna ansvar för att fördela statliga medel till kulturverksamhet i skilda län och regioner. Detta är idén om den så kallade portföljmodellen.
- Det som kallas "skapande skola" kommer fortsättningsvis att gälla från årskurs fyra till och med årskurs nio.
- Den så kallade Kulturbryggan instiftas, för att ersätta det som varit Framtidens Kultur. Syftet är att ge stöd till nya kulturprojekt.
- En ny myndighet, en analysmyndighet - ska arbeta i syfte att utreda effekterna av den förda kulturpolitiken.
- En ny strategi för digitalisering av arkiv och museernas samlingar ska tas fram.
- Bidragen till miljövården ska granskas.
- Kungliga biblioteket ges större ansvar för landets samlade biblioteksverksamhet.
- Nya åtgärder för att öka samverkan mellan museer och andra myndigheter ska vidtas.
- Stödet till Rikskonserter upphör, en särskild utredare ska föreslå en ny organisation som ska stödja musiken.
- Stödet till kulturtidskrifter ska även omfatta kulturtidskrifter som går bra; kulturtidskriftbegreppet omdefinieras så att bredare samhällskritiska skrifter ställs utanför stödet.

Flera av delbesluten i den nya kulturpolitiken berör skådebaneverksamheten. Men vi stannar vid två av dem. Det första som handlar om att en särskild utredning ska göras för att mera ingående se över och föreslå hur statligt stöd ska fördelas i regioner och län (portföljmodellen), är av stor betydelse för varje regional skådebana.
Här gäller det för varje skådebana att motivera det egna existensberättigandet, och med det ta plats i det regionala samtalet. Inte minst viktigt är att hävda den egna tillvaron i samverkan med likartade intressen inom det ideella kulturlivet. Skådebanerörelsens betydelse finns självklart i att man gör det som annars inte blir gjort, och att man därtill gör det bättre än någon eller några andra.

Tilläggas ska apropå denna nya utredning på temat "portföljmodellen".
att vid senaste träffen, i december, inom Ideell Kulturallians, där Riksskådebanans representant var med, fattades ett mycket preliminärt beslut om "lokala/regionala nätverksträffar" på fyra platser i Sverige under samma dag, den 13 mars. Allt i syfte att underlätta för det regionala ideella kulturintresset när det gäller att hävda sig mot andra regionala intressen, inte minst genom att berätta om den egna verksamheten såväl för varann inom den ideella sektorn som för andra regionala intressenter. Platserna som är tänkta utifrån detta mycket preliminära beslut är Skåne (Malmö), Gotland (Visby), Halland (Halmstad) och Västra Götaland

Den andra frågan handlar om kulturtidskrifter; skådebanerörelsens självklara syn på idédebatten är att den är en del av kulturlivet. Samhällskritiska tidskrifter är a och o för en levande idé- och samhällsdebatt. När samhällskritiska tidskrifter (och inte explicit tidskrifter som enbart behandlar det som av hävd sållas till de skilda konstarterna) definieras ut från bidragskartan; ökar risken för att samhällskritiken tystnar. Det här är naturligtvis särskilt anmärkningsvärt i en tid då invandring och integration - mycket medvetet från ett särskilt ännu utomparlamentariskt parti - är på väg att bli en valfråga. Självklart är inte invandring en sak som man ska rösta om i demokratiska val, utan intresset ska naturligtvis riktas på helt andra frågor. Men utan debatt och opinionsbildning, ökar risken för att just det som är perifert hamnar i mitten, och tvärtom. Allt enligt en dold agenda. Skådebanerörelsen kan själv - på regional nivå - ordna debatter i centrala frågor som rör just yttrandefrihet och tryckfrihet.

Som framgått av tidigare meddelanden är det ännu inte klart från Kulturrådet sida om storleken på Riksskådebanans statsbidrag för verksamhetsåret 2010.
Kutym sedan två år tillbaka är att varje skådebaneregion gör egen ansökan till Kulturrådet, på samma sätt som Riksskådebanan svarar för en egen ansökan som gäller just Riksskådebanans verksamhet och kostnader.

Den utfästelse som ställs nedan, apropå Riksskådebanans åtaganden i samband med årsmötet, gäller under förutsättning att inga dramatiska förändringar sker när det gäller bidraget till Riksskådebanan.

Som alla i skådebanerörelsen redan känner till har Kulturrådet och Kulturdepartementet aviserat rejäla förändringar/försämringar när det gäller bidraget för skådebaneverksamhet för verksamhetsåret 2010.

Riksskådebanans årsmöte äger rum lördagen den 27 mars i Stockholm.
Årsmötet kommer att starta på morgonen, eftermiddagen kommer att ägnas åt debatt och åt teater. De informella delarna av årsmötet ordnas i samverkan med Orionteatern.

Deltagarna till årsmöte som kommer utanför Stockholmsområdet behöver med nödvändighet övernatta i Stockholm såväl natten mellan fredagen den 26 mars och lördagen den 27 mars, som natten mellan lördagen den 27 mars och söndagen den 28 mars.

Rätt att deltaga under årsmötet har ett i demokratisk ordning utsett ombud ( ska och får inte förväxlas med det som kallas "skådebaneombud") från varje medlemsorganisation i Riksskådebanan (varje skådebaneregion är medlemsorganisation), samt medlemmar i Riksskådebanans styrelse. Verksamhetsansvariga i de regionala skådebanorna är även välkomna att delta under årsmötet.
De ersättare för varje utsett ombud som utses av varje medlemsorganisation deltar inte under årsmötet såvida inte ersättaren just, som det låter, ersätter ombudet.
Ledamöter i Riksskådebanans styrelse kan inte utses till ombud, inte heller anställda i skådebanerörelsen.

Eventuella motioner ska vara Riksskådebanan tillhanda senast en månad före årsmötet, det vill säga den 27 februari.

Valberedningen tar från och med nu även emot namnförslag på nya ledamöter till Riksskådebanans styrelse, nomineringstiden pågår från och med januari till sista februari. Förslagen skickas till valberedningen vida förbundssekreteraren.

Riksskådebanan svarar för årsmötets kostnader, det vill säga för resa och logi för ombud, riksskådebanans styrelse samt för verksamhetsansvariga inom regionala skådebanor. Riksskådebanans resepolicy gäller; var och en som deltar väljer billigaste kommunikationsmedel och färdväg.

Med detta vänner, gott nytt år 2010

Med vänliga hälsningar

Riksskådebanan

Ulla Tengling
förbundssekreterare