Nyhetsbrev
Riksskådebanan december 200
Till förtroendevalda, anställda, medlemsorganisationer,
partners, vänner!
Så gick ett år; både i den stora och i den lilla världen.
Om året ska sammanfattas från skådebanehorisont; så kan med
fog tala om turbulens inom kulturområdet.
Inte när det gäller själva kulturen, men när det handlar om
kulturpolitiken.
Om oron stillas vet vi föga.
Däremot kan vi hoppas att just själva valåret 2010 ger oss mera
av kulturlugn.
Och för skådebanerörelsens del; att den aviserade
nedskärningen av statsbidraget blir möjlig att bära.
Samt något visionärt: mera av fokus på dem som konsten och
kulturen borde inbegripa och mindre av konventioner!
19 december gavs sista föreställningen på länsteatern i
Västerås av Mig äger ingen; mycket trogen förlagan. Det vill
säga boken med samma namn författad av Åsa Linderborg.
Veckorna och månaderna innan den här sista föreställningen
hade mängder av västeråsare , ja inte bara det, fulla busslast
från hela Sverige, gripits, ja paralyserats av en
teaterföreställning som för många var om inte första mötet
med teatern så ändå ett av de allra första.
Det besökarna såg var en berättelse på hög konstnärlig
nivå, och samtidigt, eller just därför, så nära. Så
angelägen. Så sann och så klok.
En berättelse om det allra viktigaste; som så många känner och
alltför få uttrycker. Och mera uppenbart än här, mitt under
föreställningen, kunde det inte bli, att teaterpublik inte
handlar om passivitet. Nej absolut inte när
teaterföreställningen griper, angår, berör.
Men likväl kan publik, i andra sammanhang, vara något av det
allra mesta passiva som finns; när det som berättas inte angår.
Ska man vara ännu mera drastisk; denna teaterföreställning var
så som ett av de kulturpolitiska målen.
Här motverkades kommersialismens negativa verkningar; rent
bokstavligen. Här visades inget som var gjort för att säljas,
utan för att med nödvändighet berättas, gestaltas!!
Men likväl - få föreställningar har väl sålt som denna!?
Samma vecka som den här föreställningen lades ned fattade
riksdagen beslut om regeringens kulturproposition Tid för kultur.
Den som mörbultats under året; och som Riksskådebanan bland
många andra haft synpunkter på.
Decemberbeslutet innebar att det kulturpolitiska målet, om
politiken som motverkan till kommersialismens negativa verkningar,
tas bort. Det vill säga det mål som på sätt och vis motiverar
hela kulturpolitiken, därför att utan detta mål behövs
paradoxalt nog ingen "särskild" kulturpolitik.
Men likväl fattades vissa beslut just i samma anda som det
övergivna målet. Skillnaden är att man nog inte ska säga det,
just det där om att motverka och så vidare. Eller kanske inte
ens tänka i sådana banor. Signifikativt för debatten var annars
att riksdagsledamöter som lutar mer åt vänster talade om
kulturens betydelse för demokrati och yttrandefrihet medan
riksdagsledamöter som faller mera åt höger föredrog att tala
om kulturens betydelse för folkhälsan.
Här följer således exempel på riksdagsbeslut som nu gäller
i den nya kulturpolitiken:
- En särskild person ska utreda en modell som ger regionerna
ansvar för att fördela statliga medel till kulturverksamhet i
skilda län och regioner. Detta är idén om den så kallade
portföljmodellen.
- Det som kallas "skapande skola" kommer
fortsättningsvis att gälla från årskurs fyra till och med
årskurs nio.
- Den så kallade Kulturbryggan instiftas, för att ersätta det
som varit Framtidens Kultur. Syftet är att ge stöd till nya
kulturprojekt.
- En ny myndighet, en analysmyndighet - ska arbeta i syfte att
utreda effekterna av den förda kulturpolitiken.
- En ny strategi för digitalisering av arkiv och museernas
samlingar ska tas fram.
- Bidragen till miljövården ska granskas.
- Kungliga biblioteket ges större ansvar för landets samlade
biblioteksverksamhet.
- Nya åtgärder för att öka samverkan mellan museer och andra
myndigheter ska vidtas.
- Stödet till Rikskonserter upphör, en särskild utredare ska
föreslå en ny organisation som ska stödja musiken.
- Stödet till kulturtidskrifter ska även omfatta
kulturtidskrifter som går bra; kulturtidskriftbegreppet
omdefinieras så att bredare samhällskritiska skrifter ställs
utanför stödet.
Flera av delbesluten i den nya kulturpolitiken berör
skådebaneverksamheten. Men vi stannar vid två av dem. Det
första som handlar om att en särskild utredning ska göras för
att mera ingående se över och föreslå hur statligt stöd ska
fördelas i regioner och län (portföljmodellen), är av stor
betydelse för varje regional skådebana.
Här gäller det för varje skådebana att motivera det egna
existensberättigandet, och med det ta plats i det regionala
samtalet. Inte minst viktigt är att hävda den egna tillvaron i
samverkan med likartade intressen inom det ideella kulturlivet.
Skådebanerörelsens betydelse finns självklart i att man gör
det som annars inte blir gjort, och att man därtill gör det
bättre än någon eller några andra.
Tilläggas ska apropå denna nya utredning på temat
"portföljmodellen".
att vid senaste träffen, i december, inom Ideell Kulturallians,
där Riksskådebanans representant var med, fattades ett mycket
preliminärt beslut om "lokala/regionala
nätverksträffar" på fyra platser i Sverige under samma
dag, den 13 mars. Allt i syfte att underlätta för det regionala
ideella kulturintresset när det gäller att hävda sig mot andra
regionala intressen, inte minst genom att berätta om den egna
verksamheten såväl för varann inom den ideella sektorn som för
andra regionala intressenter. Platserna som är tänkta utifrån
detta mycket preliminära beslut är Skåne (Malmö), Gotland
(Visby), Halland (Halmstad) och Västra Götaland
Den andra frågan handlar om kulturtidskrifter;
skådebanerörelsens självklara syn på idédebatten är att den
är en del av kulturlivet. Samhällskritiska tidskrifter är a och
o för en levande idé- och samhällsdebatt. När
samhällskritiska tidskrifter (och inte explicit tidskrifter som
enbart behandlar det som av hävd sållas till de skilda
konstarterna) definieras ut från bidragskartan; ökar risken för
att samhällskritiken tystnar. Det här är naturligtvis särskilt
anmärkningsvärt i en tid då invandring och integration - mycket
medvetet från ett särskilt ännu utomparlamentariskt parti - är
på väg att bli en valfråga. Självklart är inte invandring en
sak som man ska rösta om i demokratiska val, utan intresset ska
naturligtvis riktas på helt andra frågor. Men utan debatt och
opinionsbildning, ökar risken för att just det som är perifert
hamnar i mitten, och tvärtom. Allt enligt en dold agenda.
Skådebanerörelsen kan själv - på regional nivå - ordna
debatter i centrala frågor som rör just yttrandefrihet och
tryckfrihet.
Som framgått av tidigare meddelanden är det ännu inte klart
från Kulturrådet sida om storleken på Riksskådebanans
statsbidrag för verksamhetsåret 2010.
Kutym sedan två år tillbaka är att varje skådebaneregion gör
egen ansökan till Kulturrådet, på samma sätt som
Riksskådebanan svarar för en egen ansökan som gäller just
Riksskådebanans verksamhet och kostnader.
Den utfästelse som ställs nedan, apropå Riksskådebanans
åtaganden i samband med årsmötet, gäller under förutsättning
att inga dramatiska förändringar sker när det gäller bidraget
till Riksskådebanan.
Som alla i skådebanerörelsen redan känner till har
Kulturrådet och Kulturdepartementet aviserat rejäla
förändringar/försämringar när det gäller bidraget för
skådebaneverksamhet för verksamhetsåret 2010.
Riksskådebanans årsmöte äger rum lördagen den 27 mars i
Stockholm.
Årsmötet kommer att starta på morgonen, eftermiddagen kommer
att ägnas åt debatt och åt teater. De informella delarna av
årsmötet ordnas i samverkan med Orionteatern.
Deltagarna till årsmöte som kommer utanför
Stockholmsområdet behöver med nödvändighet övernatta i
Stockholm såväl natten mellan fredagen den 26 mars och lördagen
den 27 mars, som natten mellan lördagen den 27 mars och söndagen
den 28 mars.
Rätt att deltaga under årsmötet har ett i demokratisk
ordning utsett ombud ( ska och får inte förväxlas med det som
kallas "skådebaneombud") från varje
medlemsorganisation i Riksskådebanan (varje skådebaneregion är
medlemsorganisation), samt medlemmar i Riksskådebanans styrelse.
Verksamhetsansvariga i de regionala skådebanorna är även
välkomna att delta under årsmötet.
De ersättare för varje utsett ombud som utses av varje
medlemsorganisation deltar inte under årsmötet såvida inte
ersättaren just, som det låter, ersätter ombudet.
Ledamöter i Riksskådebanans styrelse kan inte utses till ombud,
inte heller anställda i skådebanerörelsen.
Eventuella motioner ska vara Riksskådebanan tillhanda senast
en månad före årsmötet, det vill säga den 27 februari.
Valberedningen tar från och med nu även emot namnförslag på
nya ledamöter till Riksskådebanans styrelse, nomineringstiden
pågår från och med januari till sista februari. Förslagen
skickas till valberedningen vida förbundssekreteraren.
Riksskådebanan svarar för årsmötets kostnader, det vill säga
för resa och logi för ombud, riksskådebanans styrelse samt för
verksamhetsansvariga inom regionala skådebanor. Riksskådebanans
resepolicy gäller; var och en som deltar väljer billigaste
kommunikationsmedel och färdväg.
Med detta vänner, gott nytt år 2010
Med vänliga hälsningar
Riksskådebanan
Ulla Tengling
förbundssekreterare