Tillbaka                                                               

Nyhetsbrev Riksskådebanan - april 2009

Förtroendevalda, anställda, medlemsorganisationer, samarbetspartners, vänner!

"Vi vill inte längre tillåta andra att sätta missvisande etiketter på vår outtröttliga vilja at hävda kulturens värde. Därför stämplar vi oss själva som kulturnördar"

Så skriver entusiasterna bakom Skuggutredningen ( ett underifråninitiativ för att ge stöd åt den statliga kulturutredningen ) som nu inför valborgs- och förstamajhelgen uppmanar alla kulturvänner att göra sig synliga genom att medverka både i valborgstal och öppna möten.

Trots elfte timmen bifogas - direkt efter det att det här brevet avslutas -
ännu ett brev, där Skuggutredningen är avsändare, och där den står för en uppmaning till alla oss som är engagerade för kulturens sak.

April månad har kanske färgats allra mest av ett brett intresse för just den statliga kulturutredningens betänkande.
Riksskådebanan är i likhet med en rad andra remissinstanser inbjuden att svara på betänkandet, och en rad både informella och formella samtal har därför ägt rum både i stora och i små sammanhang apropå betänkandets innehåll. Den dominerande frågan är och har varit vad förslagen egentligen handlar om. För det är ju så att en hel del sägs i den faktiska synliga texten, men mycket finns också att läsa ut i den mera svårfångade undertexten.

Klart är att den politiska oppositionen har en rad kritiska synpunkter på utredningens förslag, samt att den breda politiska samsynen inom kulturområdet, som den nuvarande regeringen talade om när den kom till makten, inte längre stämmer med verkligheten. Riksskådebanan har tidigare uppmuntrat alla intressenter, såväl skådebaneregioner som andra, att diskutera utredningens förslag och med fördel informera Riksskådebanan om diskussionens riktning. Nu upprepas samma vädjan. Den artonde maj ska remissvaret på kulturbetänkandet vara hos Kulturdepartementet, varför synpunkterna snarast bör komma Riksskådebanan till del.
Det vi redan nu kan säga, och som är föga kontroversiellt, är att Riksskådebanan kommer att understryka det nödvändiga i att man inom kulturpolitiken gör det möjligt inte minst för folkrörelser och föreningsliv att arbeta mera aktivt och uppsökande bland alla dem för vilka kulturupplevelser är långtifrån självklara.
För det är ju här som Riksskådebanan har sin bas; att ordna mötet som annars inte skulle bli av. De medlemsorganisationer som har ställt frågan om vad Riksskådebanan finner mest angeläget i en ny kulturpolitik, har fått svaret att skådebanerörelsens uppgift finns inskriven i rörelsers stadgar. Och att det inte borde råda någon som helst tvekan om att skådebanerörelsens fokus är inställt på de människor som hamnar utanför kulturhändelserna.

Ännu en synpunkt som Riksskådebanan med all sannolikhet kommer att stå upp för, i det remissvar som är på väg att formuleras, och i konsekvens med rörelsens stadgar, är att målformuleringarna i den kulturpolitik som regering och riksdag fattade beslut om både 1974 och 1996, fortfarande är relevanta. I synnerhet den text som säger att kulturpolitiken ska motverka kommersialismens negativa verkningar.
Anledningen till det är att samhället är ännu mera kommersiellt nu än förr. I kommersialismens spår följer en likriktning och tystnad som står i bjärt kontrast till den yttrandefrihet och mångfald som motiverar både skådebanerörelsens existens, och varför landet ska ha en kulturpolitik över huvud taget. Själva idén med en politik och i det här fallet en kulturpolitik är ju att man med politiska medel behöver ställa tillrätta sådant som inte rättar till sig självt!

Statens Kulturråd har under månaden som strax är tillända, tagit emot den andra rapporten från Riksskådebanan, med information om hur Riksskådebanan fördelade bidraget 2008 till skådebaneregionerna, och om hur bidraget kom till användning, parat med verksamhets- och revisionsberättelser från de skilda skådebaneregionerna. Som alla skådebaneregioner känner till kommer varje regionen för det här året att svara för sin egen rapportering till Statens Kulturråd om hur statsbidraget kommer till användning, och hur väl verksamheten sammanfaller med de utfästelser som ligger till grund för bidragets beviljande.
Kanske är det läge att stämma av redan nu och se om verksamheten är på väg åt det håll som ligger till grund för anslaget?

Ett av de mera spektakulära förslagen - för att återgå till den aktuella kulturutredningen -handlar om en ny bidragsekonomi enligt något som kallas portföljmodell. Idén kan i korthet sammanfattas med att statliga bidrag ska gå ut i regionerna och där bli föremål för regionala förhandlingar innan de fördelas. Alla regionala intressen - inklusive det "civila samhället" - dit skådebanerörelsen bör räknas - ska finnas på ena sidan förhandlingsbordet, och staten på den andra. Tanken är att man ska komma fram till en samförståndslösning om var bidragen gör största möjliga nytta. Redan nu, och i skenet av att varje skådebaneregionen så småningom ska redogöra för Statens Kulturråd hur bidraget har använts, kan det vara läge att göra sig påmind hos kommuner och landsting, om att just skådebaneintresset vid sidan av andra folkrörelser kan och bör bli partners att räkna med på ett nytt sätt framöver. Samma sak, om skådebaneregionernas betydelse som samtalspart, ska naturligtvis Riksskådebanan framhålla inför staten, det vill säga till Kulturdepartementet då Riksskådebanan överlämnar remissvaret på kulturutredningen.

Ännu en spektakulär tanke i kulturutredningens betänkande handlar om det som fått namnet aspektpolitik. Det vill säga att kulturpolitiken ska ses ur olika aspekter, att den ska tänkas in i och placeras i fler sammanhang än vad man normalt tänker sig; den ska till exempel vara ett incitament för regional tillväxt, för en bättre miljöpolitik, för en bättre socialpolitik, för bättre hälsa och så vidare. För skådebanerörelsen är tanken inte alls ny. Idén att konst- och kultur ska injicera kreativitet i samhället kan självfallet bejakas; det väsentliga är dock att konstens och kulturens centrala uppgift, alltid, och kompromisslöst, är att ge demokratin näring. Det handlar alltså om själva yttrandefriheten, och om konstens och kulturens eviga uppgift att inspirera till nytänkanden, till kritik, till ifrågasättanden och till granskning. Utan minsta tanke på om kritiken kan vara lönsam. Kritik kan nämligen - kortsiktigt - vara mycket olönsam, mätt med marknadens mått. Däremot är den ständigt "lönsam" mätt med mänskliga, demokratiska, mått. Den som grunnar mycket på aspektpolitiken kan ju också ställa sig frågan om det faktiskt är konst och kultur som man talar om när konsten - eller rättare sagt själva föreställningen om konst och kultur - ska agera i så många andra roller och sammanhang än där den verkligen hör hemma? Finns inte risken att den att förflyktigas? Bara upphör att vara?

Ytterligare en väsentlig synpunkt som kommit i dagen under de samtal Riksskådebanan fört med skilda intressen, företrädesvis inom föreningslivet, är inspirerad av kulturutredningens tanke att Kultur i Arbetslivet ( projektmedel inom Statens Kulturråd som bland annat regionala skådebanor använt för uppsökande verksamhet på arbetsplatserna) i första hand ska vara till för att ge etablerade konstnärer arbetsmöjligheter. Helt fel idé tycker de som Riksskådebanan talat med. För det första får man inte ställa konstnärernas intressen mot den grupp människor som inte alls är vana vid konst och kultur. Det är orätt mot bägge partner. Konstnärer ska ha en bra försörjning därför att de betyder mycket för ett demokratiskt samhälle; och för samhällsmedborgare som ges möjligheten att möta konsten på arbetsplatsen, i vilken form den än är - som teater, bildkonst eller böcker - ökar, bevisligen, och tvärtemot vad utredningen säger, både säkerheten och tryggheten, såväl i jobbet som privat. Det vill säga; den som möter kulturen på jobbet växer i tillit till ett samhälle som är till för alla. Allt till gagn för hela samhället.

För Riksskådebanan - som verkar i linje med sin verksamhetsplan, den som årsmötet beslutade om för precis en månad sedan - har det nya året just börjat. Temat för årets verksamhetsplan är mångfald. Alla ska med; barn och ungdom, människor som funktionshindras på grund av brist på tillgänglighet, brist på jämställdhet och brist på jämlikhet ska vara med! Tonvikt ska läggas på mera utvecklingsverksamhet och mera samverkan.
Allt det här är stora ord samlade i en stor vision, som ska bli verklighet. Och allt ryms bakom i eller under verksamhetsidén att skapa möten mellan konst och människor, utifrån en rättviseaspekt, där behoven finns.

De medlemsorganisationer /regionala skådebanor eller enskilda som är intresserade av att ordna regionala seminarier i samverkan med Riksskådebanan och med start i september och oktober på temat mångfald - där företrädare för skilda kulturinstitutioner kommer att finnas med i panelen - kan med fördel anmäla sitt intresse till Riksskådebanan före maj månads utgång.

Av stort intresse är också att de skådebaneregioner/medlemsorganisationer som vill arbeta för både mera jämlikhet och jämställdhet - i det uppsökande arbetet inom kulturområdet - hör av sig till Riksskådebanan under maj månad.

I verksamhetsplanen framhålls vidare betydelsen av att hela skådebanerörelsen presenterar sig på det så kallade nätet, det vill säga varje skådebaneregion på sina respektive hemsidor. Ännu finns det hemsidor som det inte blivit fart på; för dig/er som känner att uppgiften är övermäktig, kontakta skådebanekollegan Tapani Björkbacka, adress tapani.bjorkbacka@lo.se. Tapani Björkbacka och Riksskådebanan står för ett fortsatt samarbete när det gäller att informera om skådebaneverksamhet med stöd av den digitala tekniken.

Med vänliga hälsningar

Riksskådebanan
Förbundssekreterare
Ulla Tengling

Ps här nedan följer Skuggutredningens inbjudan, att den talar om Stockholm som jordens medelpunkt må förlåtas!

Inbjudan från Skuggutredningen, Ungatur och Turteatern!

Valborg närmar sig med stormsteg och remissvarstiden på Kulturutredningens betänkande går snart ut. Därför vill Skuggutredningen i samarbete med Ungatur och Turteatern bjuda in dig och alla du känner till en rad evenemang som går i kulturpolitikens tecken!

Torsdag den 30/4 kl. 18- 23.00 - Plakatverkstad på teater Reflexen (Turteatern) i Kärrtorp (ligger ett par meter till höger om t-banans utgång)
Kom och måla, klipp, klistra, sy ihop de åsikter du vill ska synas i kultursektionen (läs mer här nedan) i 1:a maj-tåget. En del material finns att tillgå på teatern, ta gärna med färg (rosa och svart) och dylikt att skriva med och även saker att skriva på (typ lakan, skyltliknande material etc.)
Bar finnes! Majbrasor finns i närheten om man vill ta en paus och uppsöka en sådan.

Fredag 1/5 kl. 12.30 - Kulturtåget
Vi upprepar förra årets tågande för kulturen och möts kl. 12.30 utanför grillkiosken i hörnet Götgatan/Tjärhovsgatan. Tåget, på initiativ av Ungatur, kommer likt förra året gå i en egen sektion i Vänsterpartiets tåg. Vi vill göra detta tåg ännu mer uppseendeväckande än förra året och uppmanar därför alla att klä sig i färgerna svart och rosa. Vill du hellre gå i något annat tåg så kom gärna och hämta en "kulturnörd"-badge. Denna badge går i färgerna svart och chockrosa och har liksom Skuggutredningen ingen partipolitisk anknytning. Läs mer om "Operation Kulturnörd" här nedan. Är du med i facebook kan du även läsa om "Operation Kulturnörd" där.

Fredag 1/5 kl. 16-20 - Remissvarskrivarverkstad på Teater Reflexen (Turteatern) i Kärrtorp
Kom och formulera ditt remissvar på Kulturutredningens betänkande tillsammans med andra!
Att skriva remissvar är betydligt enklare än man tror! Detta är ett ypperligt tillfälle att visa att vi i allra högsta grad vill och kan vara med och påverka vår kulturpolitiska framtid.
Experter som synat Kulturutredningen i sömmarna kommer att finnas på plats på teatern. Är du osäker på hur man formulerar ett remissvar har vi även experter till detta. Remissvarsmallar kommer att finnas, bara att fylla i och stoppa på lådan.
Ta med din laptop, din favoritpenna eller vad som behövs för att du ska komma igång och ta dig ut till Kärrtorp!
Enklare förtäring och dryck kommer att finnas till humana priser!

Fredag 1/5 kl. 20- 24.00 Öppen Scen på Teater Reflexen
Vi avslutar vår 1:a maj med en hejdundrande Öppen Scen, som vanligt i Ungaturs och Turteaterns regi. Kom och sjung i våren tillsammans med operaimprovisatörer, Katten Skogmans Orkester, en och annan poet, modiga nya ansikten, gamla erfarna estradörer, improgruppen Presens, med flera med flera.
Bar (full av kulturnördar) finnes!

Hjärtinnerligt välkommen!

Kontaktperson Camilla Waltin; camilla@ungatur.se, 070- 35 96 408

"Operation Kulturnörd"
Minns du kampanjen "Rör inte min kompis"? "Operation Kulturnörd" har tillkommit efter en rad påhopp där många som engagerar sig och brinner för kultur blir kallade, ofta med en nedsättande ton, för "kulturelit". Alternativt blir man anklagad för att gå kulturelitens ärenden. Ofta har det handlat om att vän av kultur har hävdat dess värde och därför uppmuntrat till diskussioner rörande kvalitet. Inte utifrån ett elitistiskt perspektiv utan alldeles och helt precis tvärtom; man har velat diskutera vad som är hälsosamt för människan ur ett demokratiskt perspektiv. Eftersom vi anser "elit" vara ett odemokratiskt begrepp oförenligt med kultur vill vi inte längre tillåta andra att sätta missvisande etiketter på vår outtröttliga vilja att hävda kulturens värde. Därför stämplar vi oss själva som kulturnördar!

En nörd är någon som vågar gå så långt i sin kärlek till något att man tar risken att uppfattas som en tönt. En nörd vågar fördjupa sig i något bortom gränserna för vad som anses vara "normalt". En nörd vågar gräva ner sig totalt i något man älskar. En nörd har fixerat ett intresseområde och släpper det inte trots elak kritik. En nörd blir expert genom att undersöka saker efter eget huvud.

Citat Stina Oscarson ur "Kulturelit eller kulturnörd?"
(från Tankesmedjan Det Osynligas blogg):
"Kulturnördar kan vara både amatörer och professionella, utövare, deltagare och åskådare av och i kulturlivet. Inbyggt i begreppet elit finns att alla inte kan nå dit, en slags medveten hierarki som vill vara utestängande. En sådan utestängning passar helt enkelt inte när vi talar om konsten och kulturlivet som en hörnsten i demokratin."