Nyhetsbrev Riksskådebanan, september 2008
Vänner; anställda, förtroendevalda!
medlemsorganisationer!
Har all den ekonomiska turbulens som vi nu är
med om något med kultur att göra? Självklart.
Har världen upplevt det här förr ? Hur har man tacklat det?
Mängder av landsortsbibliotek i Sverige i dag kan besvara frågan.
Var på biblioteket man ska leta? Svaret måste bli: överallt.
I historiska översikter, i biografier, i skönlitteratur från antiken - fram
till nu!
Med andra ord: Nu är det hett läge för
idédebatt om pengar; om girighet, om lögner, om svek, om oro! Om hopp!! Och
hoppsan! Grip tillfället!
När professor Staffan Larsson, Linköping,
medverkade vid träffen som Riksskådebanan ordnade för ordföranden och
verksamhetsansvariga i de skilda skådebaneregionerna den 26 september, talade
och samtalade han om vad som är signifikativt för folkbildingen.
Ett signum var smidigheten, lättheten till omställning, möjligheten att
fånga tillfället.
- Jämför det med skolsystemet, när man exempelvis försöker att införa ett
nytt ämne i skolan, sa han.
Kanske är det lättheten till omställning som
nu också sätts på prov när skådebanerörelsen förväntas att relatera på
ett helt nytt sätt i förhållande till bidragsgivaren staten.
Sedan förra nyhetsbrevet skrevs, i slutet av
augusti, har det runnit vatten under broarna. Då stod Riksskådebanans styrelse
inför mötet med ledningen för Statens Kulturråd.
Statens Kulturråd är den myndighet som förmedlar pengar från
kulturdepartementet, och har med åren utvecklats i ämnet kulturpolitik.
Vad mötet gav har Riksskådebanan skrivit i
ett särskilt dokument som bifogas detta Nyhetsbrev. Dokumentets namn är
"Anteckningar från möte Statens Kulturråd" .
Det som direkt påverkades av nämnda träff,
var ett skådebaneinternt möte som sedan i våras var planerat till den 26 och
27 september. (Att mötet förkortades med en dag - fanns det dock andra skäl
för. Alltför många hade inte möjlighet att vara med dag två, den 27
september, varför informationen/kommunikationen istället komprimerades till
dag ett. Den 26 september.) Istället för, som det först var tänkt, stor
tonvikt på skådebanerörelsens mål och idédokument, som successivt arbetas
fram, kom de mera praktiska inslagen att dominera dagen. Först genom att
avdelningschefen vid Statens Kulturråd Mika Romanus informerade om nya
förväntningar på skådebanerörelsen och gav svar på frågor apropå den
ansökningsblankett som varje region som nu söker pengar är skyldig att ta del
av och besvara. Sedan genom att förhandlingschefen vid
arbetsgivarorganisationen KFO Ulf Svahn informerade om lagar och praxis,
rättigheter och skyldigheter, mest sett utifrån just arbetsgivarefunktionen.
( Ett par särskilda dokument bifogas detta nyhetsbrev från den här dagen;
först ett allmänt referat, med dokumentrubriken "Anteckningar från 26
september" sedan information från Ulf Svahn , KFO, som sänds till dig/er
i separat e-brev efter detta nyhetsbrevbrev ( av tekniska skäl). Innehållet
är overheadbilder. Vidare ställs till ditt/ert förfogande en intervju med
professor Staffan Larsson som avslutade dagen med att resonera kring
skådebanerörelsen som en del av folkbildningen. Bilagans rubrik är
"Staffan Larsson intervju".)
Fortsättning på idédebatten blir det
förhoppningsvis under Riksskådebanans planerade höstkonferens, den 28 och 29
november i Stockholm.
Konferensen startar med lunch den 28 november och avslutas med middag den 29
november.
Var i Stockholm konferensen hålls meddelas under oktober.
Dagen efter höstkonferensen, den 30 november om förmiddagen, sammanträder
Riksskådebanans styrelse.
Parallellt med styrelsens möte ordnas enligt
tidigare grundlagd ordning, och sprunget ur ett uttalat behov, ett särskilt
program. Detta halvdagsprogram i likhet med Riksskådebanans styrelsemöte 30
november kommer att pågår till och med lunch.
Till höstkonferensen är, i likhet med tidigare år, samtliga
medlemsorganisationer i Riksskådebanan välkomna. Tag denna information som en
inbjudan.
Till medlemsorganisationerna räknas de regionala skådebaneorganisationerna.
Varje regional skådebana kan bli representerad av högst två personer, av
verksamhetsansvarig samt av ordföranden för respektive region.
Övriga medlemsorganisationer representeras av en person. Vid höstkonferensen
deltar även Riksskådebanans styrelse, såväl ordinarie ledamöter som
ersättare.
När det gäller det praktiska kring höstkonferensen - svarar Riksskådebanan
för res- och matkostnaden samt för logikostnaden under högst två nätter (
natten mellan den 28 och 29 november, och natten mellan den 29 och 30 november)
Anmälan till höstkonferensen ska göras till Riksskådebanan senast den 30
oktober. I anmälan som sker med e-post till ulla.tengling@skadebanan.se ska
varje deltagare tala om hur många nätter som hon/han har för avsikt att
stanna i Stockholm i samband med konferensen, och där hon/han därför önskar
att Riksskådebanan ska boka rum åt henne/honom. Av anmälan ska det också
framgå om den som deltar under höstkonferensen även har för avsikt att delta
i det program som ordnas under söndagsförmiddagen. Vidare bör den som
anmäler sig berätta om det finns särskilda praktiska hänsyn som ska tas när
det till exempel gäller kosten under konferensen.
Programmet för söndagsförmiddagen och för
de övriga dagarna är ännu inte klart ännu - men det kommer att baseras på
temat idé och erfarenhetsutbyte.
Anmälan till konferensen är bindande; vilket
i praktiken betyder att den eller de personer som anmält sig och som inte
kommer till konferensen, och inte heller låter en ersättare gå in i hans
eller hennes ställe, kommer att debiteras för sådana kostnader som frånvaron
förorsakar.
Närmast i tid för skådebaneregionerna
väntar dock uppgiften att göra en ansökan till Statens Kulturråd som rör
bidrag för verksamhetsåret 2009.
Denna ansökan ska passera Riksskådebanan på
vägen till Statens Kulturråd, och bör eller rättare sagt ska vara hos
Riksskådebanan senast den 15 oktober. Enligt beslut i Riksskådebanans
arbetsutskott, den 26 september, under § 6 står "Beslöts att
förbundssekreteraren tillsammans med arbetsutskottet granskar regionernas
ansökningar till Statens Kulturråd ( med slutdatum 1 november) och skickar
denna "samlade granskning" vidare för kännedom till styrelsen för
Riksskådebanan.
Riksskådebanans ansökan går samma väg innan den går vidare till Statens
Kulturråd.
Innan varje region avslutar ansökningsarbetet är det dock viktigt att alla
tänkbara frågor och synpunkter som gäller själva ansökningsblanketten och
ansökningsförfarandet också passerar hela skådebanerörelsen, för
ömsesidigt stöd och råd.
Det finns enligt de informationer som kommit Riksskådebanan till del ingen
fixerad summa hos Kulturdepartementet eller hos Statens Kulturråd som är
avsedd för skådebanerörelsen.
När Riksskådebanan ansökte om medel för hela skådebaneverksamheten i
december förra året, ansökte Riksskådebanan nio miljoner kronor.
Anslaget som beviljades var avsevärt lägre; 4 868 000 kronor.
Om den sammanlagda summan för sökt bidrag för år 2009 är i nivå med den
sökta summan för det här året, nio miljoner, så är det en fullt rimlig
nivå.
Det är bland annat en sådan här sak - det totala sökta beloppet - som
Riksskådebanans arbetsutskott kommer att granska, samt att ingen region
glömmer någon väsentlig utgiftspost i förhållande till andra regioner .
En mycket viktig sak vid ansökan är att
informera om övriga bidrag till verksamheten, lokala och regionala, såväl
från kommuner och landsting som från medlemsorganisationer eller andra
intressenter. Viktigt är också att pröva möjligheten att
"konvertera" bistånd av skilda slag för verksamhetens genomförande
( se redan nämnda separata bilagor som bifogas detta nyhetsbrev, både
"Anteckningar från Statens Kulturråd" samt "Anteckningar 26
september")
Det är förstås inte heller oväsentligt att
informera regionala intressen om att det statliga bidraget kan påverkas av den
summa som den regionala kulturpolitiken är beredd att betala för den regionala
skådebanans kulturarbete.
Ännu en synpunkt som flera regionala
representanter framhöll under träffen den 26 september apropå bidragsansökan
är att varje region även ansöker om medel för att aktivt kunna delta i
sådana arrangemang som Riksskådebanan normalt har svarar för, inte bara till
innehållet utan också ekonomiskt.
Vid en omvänd ordning, där varje region söker medel för sig, ter det sig i
dag fullt rimligt att varje region söker bidrag för/ och betalar för de
kostnader som är förenliga vid möten som Riksskådebanan alltså fram till nu
vanligtvis tagit hela kostnaden för.
Riksskådebanan kommer under den närmaste
tiden i ett flertal e-postbrev att informera och uppmuntra till samtal apropå
skådebaneregionernas bidragsansökningar till Statens Kulturråd.
Viktigt att tänka på nu är också att
handläggaren vid Statens Kulturråd Ingrid Hemström är öppen för samtal,
på tel 08 519 26 400 samt att avdelningschefen vid Kulturrådet Mika Romanus
även aviserade sitt intresse för råd och samtal då hon medverkade vid
Riksskådebanans möte den 26 september.
Femtonde oktober är också ett viktigt datum -
av andra skäl än att ansökningarna till Statens Kulturråd ska vara hos
Riksskådebanan den här dagen.
Den femtonde oktober är absolut sista dagen som vem som helst av oss i och
utanför skådebanerörelsen kan skriva sitt svar till den så kallade
skuggutredningen - som verkar i skuggan av den statliga Kulturutredningen - och
besvara frågan Hur ska Sverige bli ett världsledande kulturland? Svaret på
frågan skickas till Stina Oscarsson, konstnärlig ledare på Orionteatern i
Stockholm med adress skuggutredningen@orionteatern.se Den 17 november kommer
samtliga svar att högläsas på Orionteatern. Svaren och synpunkterna skickas
sedan vidare till landets beslutsfattare.
Väsentligt är det också att absolut att inte förlora lusten, ambitionen och
visionen i tider av nya omvärldskrav!
Visionen finns förstås i det som motiverar oss; ett oegennyttigt arbete, att
demokratisera kulturen och att kultivera demokratin, att ordna möten mellan
konst, kultur och människor. Där behoven finns.
Till kulturen hör idédebatten.
Och idédebatt blir det i höst på temat kultur, konst, demokrati och sponsring
i en rad regionala skådebanor över hela landet.
I Jönköping den 23 oktober, i Västmanland och Västerås den 6 november, i
Skåne och Malmö den 17 november, i Östergötland och Linköping den 23
november, i Luleå och Norrbotten den 26 november och vid ännu inte fixerat
datum i Dalarna.
I ett tidigare Nyhetsbrev informerades apropå
medlemsorganisationen Fontänhusen i Sverige, att det finns ett intresse i denna
rörelse för mera regional/lokal samverkan.
Fontänhusen i Sverige har erfarenheter av att arbeta tillsammans med
Skådebanan i Skåne.
Fontänhusen i Sverige vill tillsammans med skådebanerörelsen driva projekt
som syftar till att skapa aktiviteter i fontänhusen på så sätt att
konstnärer med vissa funktionshinder uppmuntras i sin profession, samt att
andra personer i och kring fontänhusen engageras i den omfattande
kringverksamhet, av både intellektuell och praktisk natur, som de
konstutställningar, till följd av nämnda personliga uppmuntran till
funktionshindrade konstnärer,ger upphov till.
Från Ulf Ringdahl ordförande för
Fontänhusen i Sverige riktas nu frågan till skådebaneregionerna - om det
finns intresse för den här formen av regionala samarbeten.
Fontänhusen i Sverige uppmärksammades stort i den cirka en månad gamla
psykiatriutredningen, och finns nu med bland de verksamheter som prioriteras i
syfte att ge människor med psykiska funktionshinder reella möjligheter till
rehabilitering.
Den region som vill satsa på samarbete med ett
lokalt/regionalt fontänhus kontakter med fördel undertecknad på adress
ulla.tengling@skadebanan.se för ytterligare information.
Tack för din uppmärksamhet!
Med vänliga hälsningar
Ulla Tengling
Förbundssekreterare
Riksskådebanan