Riksskådebanan
Nyhetsbrev Riksskådebanan november 2008
Skådebanevänner;
anställda, förtroendevalda, medlemsorganisationer, partners!
På armlängds avstånd från platserna för
Riksskådebanans höstmöte – gamla riksdagshuset och
Dansmuseét ligger Kungsträdgården. Den 30 november
är Kungsan kultplats för rasism och enfald. Vad som är
att vänta under kvällen; när vi, några av höstmötets
deltagare, går förbi tidigt på eftermiddagen är
uppenbart. Schäferhundar med polishussar uppradade längs
stadiga polisbussar, tjugo meter bort, stirrar mot vårt håll.
De blåvita bandens gränsmarkering är kall taggtråd
för oss.
- Hit men inte längre, känns in på huden.
I nordlig riktning, mot Kungsans isbana och varuhuset NK och släpper
känslan av hot. Här tar kommersialismen kommandot, denna
första söndag i advent. Vad var det vi erfar? Köpandet
som tröst?
Den
statliga kulturutredningen kommer med sitt betänkande i början
av nästa år. I direktiven sägs att världen
har förändrats sedan de förra kulturutredningarna,
från sjuttiotalet och nittiotalet.
Man
kan tvivla. Fritt översatt; tanken på att sätta
kulturpolitiken i relation till kommersialismens negativa verkningar
är inte längre aktuell.
Inte?
Vad
var det som hände under höstmötet, nu 28 och 29 november,
hur tänkte vi, hur resonerade vi?
Vilka
är det som marscherar i dag den 30 november? Barn? Ja kanske.
Omogna, rädda vuxna? Ja helt säkert. Oförargligt?
Nej. Hos varenda en som förhärligar våld, hat och
revansch finns en mycket personlig historia. Dessvärre så
skiljer sig inte de här personliga historierna sig särskilt
mycket från varann.
Man
kan kanske inte kategoriskt påstå att den som erfarit
kultur; lärt sig att ställa frågor, levt i en öppen
respektfull samtalsmiljö och övat sin intuition för
sådant som luktar hjärntvätt aldrig dras inte in
i sammanhang som hon inte själv vill eller kan råda över.
Men tveklöst är det så att kulturerfarenheten är
ett hinder; därför att den motverkar det riktigt dumma,
det farliga och det likriktade.
Kultur – tidigt i livet - och i betydelsen bildning och kunskap
är tveklöst det bästa som kan hända en människa
som ska ta ansvar både för sig själv och för
andra.
Skådebanerörelsen är en solidaritetsrörelse
– därför att själva skådebaneidén handlar
om att ställa frågor och att söka svar, och att
vara öga, öra, mun åt dem som, tillfälligt
eller ej, inte kan hävda sin kulturella rätt. Det vill
säga absolut allas grundlagsfästa demokratiska rätt
till yttrandefrihet,
Detta solidaritetsarbete kommer till uttryck genom att skådebanerörelsen
ordnar möten mellan konst, kultur och människor. Där
behoven finns, och utifrån en rättviseaspekt.
Vad är kommersialismens negativa verkningar - jo, förstås,
att sätta pengen framför människan. Eller, i värsta
fall, att helt bortse från det mänskliga
En solidaritetsrörelse kan knappast bli lönsam mätt
med kommersialismens mått, men mätt med mänskliga
mått så kan den det.
Skådebanerörelsen – var vi än befinner oss – ska
naturligtvis i alla lägen sätta Människan före
Mammon.
Höstmötet i skådebanerörelsen ordnades som
under tidigare år på temat idé- och kunskapsutbyte.
Den övergripande idén handlar om att vi ska samtala
kring det gemensamma, vi ska inspireras av det vi ser och hör,
vi ska utvecklas, som rörelse, som organisation.
Om vi därtill utvecklas som individer genom nya mänskliga
möten så förstärks det gemensamma mötets
värde ytterligare.
Men viktigt är förstås att vi som var där,
på höstmötet i Riksskådebanans regi, tar med
oss det som vi nu varit med om till hemmaregionen genom positivt
och konstruktivt ifrågasättande; finns det något
av det som görs i dag som kan göras på ett annat
sätt i morgon? Har vi fastnat i gamla beteenden och föreställningar
om hur vi ska och bör göra – utan att upptäcka alternativa
sätt att arbeta på?
Finns det risk för att vi missar målet? För vad
är själva grundidén med vårt gemensamma arbete?
Statens
Kulturråd ställer krav på redovisning från
Riksskådebanan före december månads utgång
– varför det nu är synnerligen viktigt att varje skådebaneregion
sammanfattar vad för slags verksamhet som har presterats under
året, och hur omfattande denna verksamhet varit, samt uppskattar
resultatet av densamma.
Resultatet kan läsas av på flera sätt. I skådebanerörelsen
läser vi av resultatet, dels på det sätt som flertalet
regioner rapporterat under året, dels genom att relatera till
det som står i stadgarna om mål och syfte, och inget
annat.
Kravet på Riksskådebanans från Statens Kulturråd
är att den ska lämna ” en redovisning som visar vilka
övervägande och prioriteringar som legat till grund för
fördelningen av bidraget till de regionala skådebanorna
samt vilka resultat som uppnåtts”.
Senast
den 15 december bör därför varje region lämna
en sammanfattning till Riksskådebanan, och till förbundssekreteraren,
ulla.tengling@skadebanan.se , för vidare behandling av Riksskådebanans
arbetsutskott samma dag.
Sammanfattningen bör göras på minst två och
högst tre A4 ark.
Om det är någon region som hellre föredrar att bli
intervjuad i samma sak, så kontakta mig, Ulla, omgående.
Ännu
ett bra sätt att läsa av resultatet för intressenter,
partners och bidragsgivare, är att varje region presenterar
genomförd verksamhet på den egna skådebaneregionala
hemsidan.
November blev seminariernas månad i skådeanerörelsen;
först ut den sjätte november var skådebanan i Västmanland,
därefter var det dags för Skåne, för Östergötland
och så för Norrbotten.
Samtalspaneler i varje skådebaneregion fokuserade både
på kultur, och på kulturens finansiering. Syftet med
samtalen har mera varit att verkligen starta samtal, än att
vaska fram bestämda svar. Och i så måtto är
och har initiativet hittills varit mycket framgångsrikt.
Överallt har tongivande politiker funnits i panelen; och någon
tvekan om skådebanerörelsens idé, verksamhet och
strävan bör det därför inte finnas bland dem
som fattar beslut om lokalt och regionalt stöd till skådebaneverksamhet.
Extra bonus efter seminarierna är att flera skådebaneregioner
beslutat att fortsätta på islagen väg; det vill
säga det kommer att bli fler öppna samtal i väsentliga
kulturfrågor som skilda skådebanor tar initiativ till.
Bland
dem som deltagit i debatterna har utöver politiker också
funnits namnkunniga kulturpersoner, opinionsbildare såväl
inom teater som inom media, både bland publiken och i samtalspanelerna.
Öppna
idédebatter i väsentliga ämnen, med fokus på
att skådebanan är en solidaritetsrörelse, en rättviserörelse,
en kulturrörelse och en demokratirörelse är naturligtvis
en lika viktig verksamhet som allt annat envist och engagerat arbete
som syftar till att ordna möten mellan konst, kultur och människor
där behoven finns och utifrån en rättviseaspekt.
Det
är förstås inte heller oväsentligt att bredda
den regionala repertoaren av skådebaneverksamhet, det vill
säga inkludera idédebatten, i en tid då kraven
på lokala och regionala motprestationer har uttalats mycket
kraftfullt från bidragsgivaren Statens Kulturråd. Allt
för att man i respektive region fortsättningsvis ska kunna
kvalificera sig som mottagare av statliga bidrag.
Även
socialdemokratiska partiet har under månaden bjudit i Riksskådebanan
att vara med i det arbete som tar sikte på en ny kulturpolitik
med socialdemokratiska förtecken.
Vid Riksskådebanans senaste styrelsemöte beslöts
att bejaka denna inbjudan från socialdemokratiska partiet
av det enkla skälet att Riksskådebanan och skådebanerörelsen
ska sträva efter att vara med i alla de sammanhang, där
det finns en möjlighet att uppmuntra till en kulturpolitik
som är i linje med skådebanerörelsens egen. Att
skådebanerörelsen står självständig,
partipolitiskt och religiöst fri, betyder inte att man inte
ska vara med i de sammanhang där skådebanerörelsens
röst och tanke efterfrågas. Utan tvärtom.
Ännu en händelse under november, där Riksskådebanans
förbundssekreterare var inbjuden som deltagare/medverkande,
var den dialogmässa som regeringskansliet med demokratiminister
Nyamko Sabuni tog initiativ till.
Mötet gav omedelbar kontakt med 120 nätverk och organisationer
över hela landet med det gemensamma, att alla sätter demokrati
högst på dagordningen. Under denna så kallade ”dialogmässa”,
invigdes en hemsida med adressen www. dialogvärdegrund. nu,
till stöd för alla aktörer inom demokratiområdet.
För dig som vill ha lösenord för att gå djupare
in på denna hemsida, kontakta mig, Ulla. Och för dig
som vill veta mera om nya regionala kontakter över hela landet,
kontakta gärna mig.
För att återgå till Riksskådebanans senaste
styrelsemöte som hölls i samband med höstkonferensen;
fastslogs att det är dags att varje regionstyrelse kontaktar
respektive valberedning inför vårens årsmöten
på samma sätt som Riksskådebanan ska kontakta den
valberedning som valdes vid senaste årsmötet för
att diskutera Riksskådebanans sammansättning av styrelseledamöter.
Valberedningarnas uppgift är grannlaga; att uppmuntra medlemsorganisationer
( såväl i den centrala Riksskådebanan som i de
regionala skådebananorna ) att nominera personer som de finner
synnerligen lämpliga, och inga andra, men även att tillfråga
de styrelseledamöter som nu uppbär förtroenden om
de vill sitta kvar eller kanske lämna över åt någon
annan i fall den eller de tillfrågade vet med sig att uppdraget
inte varit eller blivit prioriterat. Även personer som har
tid kvar av sitt mandat, kan tillfrågas.
De personer som har förtroendet att vara med i en styrelse
i skådebanerörelsen, oavsett nivå, ska inte bara
vara kunniga och intresserade i sak, det vill säga av att sammanföra
konst och kultur och människor där behoven finns. De ska
dessutom vara beredda att bidra med eget arbete och engagemang,
och i kraft av sitt uppdrag representera något mera än
sig själva. Det betyder i klartext att de ska ha en demokratisk
organisation bakom sig som genom demokratiska beslut uttryckt, och
beslutat, att de vill att just den här personen ska nomineras
som ledamot i en regional skådebanestyrelse.
Vilka personer som valberedningen sedan föreslår, och
som årsmötet sedan väljer, är en helt annan
sak.
Riksskådebanan kommer att hålla sitt årsmöte
i Stockholm den 28 mars, 2009.
Motioner till årsmötet ska vara Riksskådebanan
tillhanda före sista februari.
Denna information är att betrakta som en kallelse till Riksskådebanans
årsmöte. Varje medlemsorganisation ( bland annat varje
skådebaneregion utgör medlemsorganisation) utser ett
ombud ( och en ersättare som är just ersättare, det
vill säga deltar i årsmötet endast om det ordinarie
ombudet blir förhindrad att deltaga).
Information om valda ombud, och deras ersättare, ska vara Riksskådebanan
till handa senast den 28 februari.
Med
vänliga hälsningar Ulla Tengling
Förbundssekreterare, Riksskådebanan
Hälsar
Riksskådebanan
genom
Ulla
Tengling
förbundssekreterare