Tillbaka                                                                         

Riksskådebanan 

Nyhetsbrev Riksskådebanan november 2008

Skådebanevänner; anställda, förtroendevalda, medlemsorganisationer, partners!
På armlängds avstånd från platserna för Riksskådebanans höstmöte – gamla riksdagshuset och Dansmuseét ligger Kungsträdgården. Den 30 november är Kungsan kultplats för rasism och enfald. Vad som är att vänta under kvällen; när vi, några av höstmötets deltagare, går förbi tidigt på eftermiddagen är uppenbart. Schäferhundar med polishussar uppradade längs stadiga polisbussar, tjugo meter bort, stirrar mot vårt håll. De blåvita bandens gränsmarkering är kall taggtråd för oss.
- Hit men inte längre, känns in på huden.
I nordlig riktning, mot Kungsans isbana och varuhuset NK och släpper känslan av hot. Här tar kommersialismen kommandot, denna första söndag i advent. Vad var det vi erfar? Köpandet som tröst?

Den statliga kulturutredningen kommer med sitt betänkande i början av nästa år. I direktiven sägs att världen har förändrats sedan de förra kulturutredningarna, från sjuttiotalet och nittiotalet.

Man kan tvivla. Fritt översatt; tanken på att sätta kulturpolitiken i relation till kommersialismens negativa verkningar är inte längre aktuell.
Inte?

Vad var det som hände under höstmötet, nu 28 och 29 november, hur tänkte vi, hur resonerade vi?

Vilka är det som marscherar i dag den 30 november? Barn? Ja kanske. Omogna, rädda vuxna? Ja helt säkert. Oförargligt? Nej. Hos varenda en som förhärligar våld, hat och revansch finns en mycket personlig historia. Dessvärre så skiljer sig inte de här personliga historierna sig särskilt mycket från varann.

Man kan kanske inte kategoriskt påstå att den som erfarit kultur; lärt sig att ställa frågor, levt i en öppen respektfull samtalsmiljö och övat sin intuition för sådant som luktar hjärntvätt aldrig dras inte in i sammanhang som hon inte själv vill eller kan råda över.
Men tveklöst är det så att kulturerfarenheten är ett hinder; därför att den motverkar det riktigt dumma, det farliga och det likriktade.
Kultur – tidigt i livet - och i betydelsen bildning och kunskap är tveklöst det bästa som kan hända en människa som ska ta ansvar både för sig själv och för andra.
Skådebanerörelsen är en solidaritetsrörelse – därför att själva skådebaneidén handlar om att ställa frågor och att söka svar, och att vara öga, öra, mun åt dem som, tillfälligt eller ej, inte kan hävda sin kulturella rätt. Det vill säga absolut allas grundlagsfästa demokratiska rätt till yttrandefrihet,
Detta solidaritetsarbete kommer till uttryck genom att skådebanerörelsen ordnar möten mellan konst, kultur och människor. Där behoven finns, och utifrån en rättviseaspekt.
Vad är kommersialismens negativa verkningar - jo, förstås, att sätta pengen framför människan. Eller, i värsta fall, att helt bortse från det mänskliga
En solidaritetsrörelse kan knappast bli lönsam mätt med kommersialismens mått, men mätt med mänskliga mått så kan den det.
Skådebanerörelsen – var vi än befinner oss – ska naturligtvis i alla lägen sätta Människan före Mammon.
Höstmötet i skådebanerörelsen ordnades som under tidigare år på temat idé- och kunskapsutbyte.
Den övergripande idén handlar om att vi ska samtala kring det gemensamma, vi ska inspireras av det vi ser och hör, vi ska utvecklas, som rörelse, som organisation.
Om vi därtill utvecklas som individer genom nya mänskliga möten så förstärks det gemensamma mötets värde ytterligare.
Men viktigt är förstås att vi som var där, på höstmötet i Riksskådebanans regi, tar med oss det som vi nu varit med om till hemmaregionen genom positivt och konstruktivt ifrågasättande; finns det något av det som görs i dag som kan göras på ett annat sätt i morgon? Har vi fastnat i gamla beteenden och föreställningar om hur vi ska och bör göra – utan att upptäcka alternativa sätt att arbeta på?
Finns det risk för att vi missar målet? För vad är själva grundidén med vårt gemensamma arbete?

Statens Kulturråd ställer krav på redovisning från Riksskådebanan före december månads utgång – varför det nu är synnerligen viktigt att varje skådebaneregion sammanfattar vad för slags verksamhet som har presterats under året, och hur omfattande denna verksamhet varit, samt uppskattar resultatet av densamma.
Resultatet kan läsas av på flera sätt. I skådebanerörelsen läser vi av resultatet, dels på det sätt som flertalet regioner rapporterat under året, dels genom att relatera till det som står i stadgarna om mål och syfte, och inget annat.
Kravet på Riksskådebanans från Statens Kulturråd är att den ska lämna ” en redovisning som visar vilka övervägande och prioriteringar som legat till grund för fördelningen av bidraget till de regionala skådebanorna samt vilka resultat som uppnåtts”.

Senast den 15 december bör därför varje region lämna en sammanfattning till Riksskådebanan, och till förbundssekreteraren, ulla.tengling@skadebanan.se , för vidare behandling av Riksskådebanans arbetsutskott samma dag.
Sammanfattningen bör göras på minst två och högst tre A4 ark.
Om det är någon region som hellre föredrar att bli intervjuad i samma sak, så kontakta mig, Ulla, omgående.

Ännu ett bra sätt att läsa av resultatet för intressenter, partners och bidragsgivare, är att varje region presenterar genomförd verksamhet på den egna skådebaneregionala hemsidan.
November blev seminariernas månad i skådeanerörelsen; först ut den sjätte november var skådebanan i Västmanland, därefter var det dags för Skåne, för Östergötland och så för Norrbotten.
Samtalspaneler i varje skådebaneregion fokuserade både på kultur, och på kulturens finansiering. Syftet med samtalen har mera varit att verkligen starta samtal, än att vaska fram bestämda svar. Och i så måtto är och har initiativet hittills varit mycket framgångsrikt.
Överallt har tongivande politiker funnits i panelen; och någon tvekan om skådebanerörelsens idé, verksamhet och strävan bör det därför inte finnas bland dem som fattar beslut om lokalt och regionalt stöd till skådebaneverksamhet. Extra bonus efter seminarierna är att flera skådebaneregioner beslutat att fortsätta på islagen väg; det vill säga det kommer att bli fler öppna samtal i väsentliga kulturfrågor som skilda skådebanor tar initiativ till.

Bland dem som deltagit i debatterna har utöver politiker också funnits namnkunniga kulturpersoner, opinionsbildare såväl inom teater som inom media, både bland publiken och i samtalspanelerna.

Öppna idédebatter i väsentliga ämnen, med fokus på att skådebanan är en solidaritetsrörelse, en rättviserörelse, en kulturrörelse och en demokratirörelse är naturligtvis en lika viktig verksamhet som allt annat envist och engagerat arbete som syftar till att ordna möten mellan konst, kultur och människor där behoven finns och utifrån en rättviseaspekt.

Det är förstås inte heller oväsentligt att bredda den regionala repertoaren av skådebaneverksamhet, det vill säga inkludera idédebatten, i en tid då kraven på lokala och regionala motprestationer har uttalats mycket kraftfullt från bidragsgivaren Statens Kulturråd. Allt för att man i respektive region fortsättningsvis ska kunna kvalificera sig som mottagare av statliga bidrag.

Även socialdemokratiska partiet har under månaden bjudit i Riksskådebanan att vara med i det arbete som tar sikte på en ny kulturpolitik med socialdemokratiska förtecken.
Vid Riksskådebanans senaste styrelsemöte beslöts att bejaka denna inbjudan från socialdemokratiska partiet av det enkla skälet att Riksskådebanan och skådebanerörelsen ska sträva efter att vara med i alla de sammanhang, där det finns en möjlighet att uppmuntra till en kulturpolitik som är i linje med skådebanerörelsens egen. Att skådebanerörelsen står självständig, partipolitiskt och religiöst fri, betyder inte att man inte ska vara med i de sammanhang där skådebanerörelsens röst och tanke efterfrågas. Utan tvärtom.
Ännu en händelse under november, där Riksskådebanans förbundssekreterare var inbjuden som deltagare/medverkande, var den dialogmässa som regeringskansliet med demokratiminister Nyamko Sabuni tog initiativ till.
Mötet gav omedelbar kontakt med 120 nätverk och organisationer över hela landet med det gemensamma, att alla sätter demokrati högst på dagordningen. Under denna så kallade ”dialogmässa”, invigdes en hemsida med adressen www. dialogvärdegrund. nu, till stöd för alla aktörer inom demokratiområdet.
För dig som vill ha lösenord för att gå djupare in på denna hemsida, kontakta mig, Ulla. Och för dig som vill veta mera om nya regionala kontakter över hela landet, kontakta gärna mig.
För att återgå till Riksskådebanans senaste styrelsemöte som hölls i samband med höstkonferensen; fastslogs att det är dags att varje regionstyrelse kontaktar respektive valberedning inför vårens årsmöten på samma sätt som Riksskådebanan ska kontakta den valberedning som valdes vid senaste årsmötet för att diskutera Riksskådebanans sammansättning av styrelseledamöter.
Valberedningarnas uppgift är grannlaga; att uppmuntra medlemsorganisationer
( såväl i den centrala Riksskådebanan som i de regionala skådebananorna ) att nominera personer som de finner synnerligen lämpliga, och inga andra, men även att tillfråga de styrelseledamöter som nu uppbär förtroenden om de vill sitta kvar eller kanske lämna över åt någon annan i fall den eller de tillfrågade vet med sig att uppdraget inte varit eller blivit prioriterat. Även personer som har tid kvar av sitt mandat, kan tillfrågas.
De personer som har förtroendet att vara med i en styrelse i skådebanerörelsen, oavsett nivå, ska inte bara vara kunniga och intresserade i sak, det vill säga av att sammanföra konst och kultur och människor där behoven finns. De ska dessutom vara beredda att bidra med eget arbete och engagemang, och i kraft av sitt uppdrag representera något mera än sig själva. Det betyder i klartext att de ska ha en demokratisk organisation bakom sig som genom demokratiska beslut uttryckt, och beslutat, att de vill att just den här personen ska nomineras som ledamot i en regional skådebanestyrelse.
Vilka personer som valberedningen sedan föreslår, och som årsmötet sedan väljer, är en helt annan sak.
Riksskådebanan kommer att hålla sitt årsmöte i Stockholm den 28 mars, 2009.
Motioner till årsmötet ska vara Riksskådebanan tillhanda före sista februari.
Denna information är att betrakta som en kallelse till Riksskådebanans årsmöte. Varje medlemsorganisation ( bland annat varje skådebaneregion utgör medlemsorganisation) utser ett ombud ( och en ersättare som är just ersättare, det vill säga deltar i årsmötet endast om det ordinarie ombudet blir förhindrad att deltaga).
Information om valda ombud, och deras ersättare, ska vara Riksskådebanan till handa senast den 28 februari.

Med vänliga hälsningar Ulla Tengling
Förbundssekreterare, Riksskådebanan

Hälsar Riksskådebanan
genom

Ulla Tengling
förbundssekreterare