Nyhetsbrev Riksskådebanan - mars 2008
Till anställda, förtroendvalda,
medlemsorganisationer, vänner!
Årsmöte.
För Riksskådebanans del var det årsmöte i lördags, den 29 mars. I tider
där föreningstraditioner ifrågasätts, och nätverken blommor som aldrig
förr finns det kanske anledning att fundera över utvecklingens riktning.
Är man dessutom med i en sammanslutning där
verksamhetsidén handlar om demokrati, riktig demokrati, där alla inte bara
får utan absolut också uppmuntras att vara med, är välkomna, är önskade
och efterlängtade, då finns det kanske ännu större anledning att fundera
över den här utvecklingen.
Är det möjligen så att vi är verkar i olika
slags demokratier.
Där den ena handlar om att följa regler, och den andra om att ifrågasätta
desamma?
Och är det möjligen så att nätverken inte helt och fullt, men kanske till
vissa delar är en ren och skär protest mot att följa regler som man
egentligen inte har haft en fair chans att ta egen ställning till?
Är det kanske till och med så att nätverken
är ett svar på ifrågasättandet av regler, och därmed en bekräftelse på
att demokratin har lyckats?
Här finns förstås inga givna svar, och inga
entydiga svar; men varje gång det är årsmöte i Riksskådebanan så ger det
åtminstone mig anledning att fundera över hur vi själva utvecklar vår egen
inre demokrati.
Året som summeras under ett årsmöte - i ord
och i siffror - handlar om händelser som utspelats inom ramen för det vi vill
med vårt engagemang i den här organisationen.
Och kvittot på att vi har arbetat i rätt riktning, för rätt sak, är det som
är i fokus under årsmötet och som står att läsa i Riksskådebanans stadgar
under paragraf fem, moment nio, punkt åtta "fråga om ansvarsfrihet för
styrelsen "
När svaret på frågan om ansvarsfrihet bli ja
- då kan de som varit ansvariga under året känna glädje.
Årsmötet i Riksskådebanan var i likhet med
tidigare år en blandning av formalia - och upplevelser. Eftersom
Riksskådebanan är ny i Nynäshamn - var det på sin plats att låta delegater
och gäster se sig vida omkring i kommunen. Resultatet blev en utflykt rik på
information och associationer i allt från medeltid och arbetarförfattare. Allt
i linje med skådebaneidén att ordna möten mellan konst och kultur och
människor - där behoven finns.
Under årsmötet blev det sedan allom bekant att nya medlemmar i
Skådebanerörelsen numera är både Skådebanan i Jönköpings län och
organisationen Sveriges Fontänhus.
För Riksskådebanan kommer dessa nya
medlemsorganisationer att bjuda på olika former av utmaningar när det gäller
etablerade former för arbetets utförande, och för att knyta an till
inledningen, också på hur demokratin kan användas på nya och alternativa
sätt i det nära och vardagliga arbetet.
Den nya skådebanan i Jönköpings län tänker
sig inga manifestationer alls av traditionellt slag; konsten och kulturen i
länet behöver inga fler skrivbord, kopieringsmaskiner eller telefoner. Det
räcker med de skrivbord och maskiner som redan finns i det därstädes
etablerade konst- och kulturlivet. Här ska skådebanan istället få det som
finns att växa ihop där det bör växa ihop, intensifiera intresset för det
som redan existerar och gräva kanaler där kreativiteten ska kunna flöda
fritt!
Välkommen in i Riksskådebanan -
Skådebanan i Jönköpings län.
Sveriges fontänhus är en sammanslutning som
vid jämförelse med andra folkrörelser är relativt ung i Sverige; medlemmarna
i den här organisationen ger varandra stöd och uppmuntrar varandra i alla de
samtal som handlar om det fantastiska i att faktiskt vara människa; vilket i
praktiken innebär att man visar varandra respekt och intresse, på djupet. Och
att man i praktisk handling alltid står vid varandras sida. Med exempelvis
Skådebanan i Skåne vid sin sida har den skånska fontänhusrörelsens
medlemmar erfarit teater för första gången när de blivit pensionärer!
Ingenting i livet är för sent!
Välkommen in i Riksskådebanan Sveriges
Fontänhus!
För att nu återgå till den inledande
diskussionen; tveklöst är de nya medlemsorganisationerna två vänner som
sätter demokratin högt på dagordningen, likväl är jag övertygad om att
dessa skilda organisationer inte har exakt samma syn på hur demokratin ska
tillämpas i det vardagliga arbetet.
Och kanske är det så som demokratin med
nödvändighet fungerar. Den söker egna vägar för sitt syftes skull.
När Riksskådebanan, som nämnts, relativt ny
i Nynäshamn, startade Tankesmedjan Nynäshamn tillsammans med Nynäshamns
bibliotek och kvinnocaféet i Backlura i kommunens miljonprogramsområde, och
höll sitt första offentliga möte den 19 mars, var det också begreppet
demokrati som var i fokus. Temat var frånvaron av demokrati och hur den
östtyska spionorganisationen arbetade i syfte att skapa fler angivare och
spioner bland allmänheten. Med på mötet fanns Marita, nu nynäshamnare,
född, utbildad under stasitiden, och som efteråt fann sin egen förvridna
berättelse i en ännu inte gulnad stasiakt. Här på mötet fanns även Helene,
bibliotekschef, som gav en rad aktuella lästips, och här fanns framförallt
andra nynäshamnkvinnor med rötter i resten av världen med egna minnen av
flykt och förföljelse.
När den här kvällen var slut efterfrågades fler möten.
Alla ville tala. Alla ville finna någon som ville lyssna. Och fler möten ska
det bli, det löftet gavs ömsesidigt; av mötets initiativtagare och av de
andra, som nästa gång då det är aktuellt med ett möte, själva kommer att
ta initiativet.
När Riksskådebanans årsmöte var över i
Nynäshamns Folkets hus ; så stod stolarna kvar. Nu är vi tillbaka till den 29
mars, Stolarna stod inte i en ring; så som det kanske var vagt och önsketänkt
från allra första början. Istället stod de så där som de brukar stå då
man har eller har haft ett årsmöte, i rad efter rad. Där alla som satt på
stolarna hade haft någon annans ryggtavla framför sig, utom de som satt
längst fram.
Hade mötet blivit annorlunda om vi alla hade
kunnat se in i varandras ansikten i stället för att möta varandras ryggar?
Kan det här hur vi sitter också vara en
fråga om demokrati?
Om ett årsmöte skulle glida iväg och på något mystiskt sätt anta
karaktären av domstol eller konstitutionsutskott - kan man då - som Povel en
gång sjöng - ta av sig skorna, och sitta mitt emot varann?
Kan vi mötas öga mot öga? Törs vi det? Vill
vi det?
Blir det samma ton och klang i samtalet som när vi bokstavligen talar bakom
ryggen på varann?
Är det inte i din blick jag läser av om du verkligen vill lyssna?
Vad är det som förstummar oss? Finns det något mera som leder till
tunghäftan och förskräckelse än hur vi faktiskt har placerat oss i
förhållande till varandra? Kan det vara så att den roll du spelar, som du
tilldelas, och som du lydigt tar till dig leder till att själva tilliten sätts
på spel?
Kan vi få svar någon annanstans på de här
frågorna än i de samtal vi söker oss till?
Något mera om årsmötet:
Omvalen var många.
Ordföranden Tommy Ternemar valdes om på två år.
Övriga ordinarie ledamöter som valdes, och omvaldes, på två år är Andes
Nordström och Zenita Bergman, från Uppsala regionen respektive Västmanland.
Även Ola Wirtberg, Västra Götaland och Susanne Simonsson från Skåne
regionen omvaldes på två år. Ny ordinarie ledamot blev Gerd Klang, PRO. Och
som ersättare valdes Thomas Tegnér Jönköpings län och Maria Nyman
Stjärnskog från Skåne.
Revisor Anders Magnhagen omvaldes, likaså suppleanten till denne Åsa Ulander.
Valberedningens ordförande omvaldes. Han heter Per Inge Ahlbäck, och kommer
från Västmanland. Ytterligare ordinarie ledamöter i valberedningen blev
Ingrid Wentzel från PRO och Albin Karlsson från Skåne samt som ersättare
Åke Sundström från Mellersta Norrland.
Kvar i styrelsen sedan tidigare är Göran Sarring från Östergötland och Cilla
Rohdin från Dalarna då bägge valdes för två år under fjolårets årsmöte.
I brevet som ställdes till Riksskådebanan i början av år 2007 från Statens
Kulturråd och som avsåg bidrag för år 2007, Statens Kulturråd, förväntas
ingående redovisning av hur statsbidraget användes under 2007.
Undertecknad vädjar därför om att du/ni som
företräder en regionala Skådebana omgående skickar både protokoll från era
respektive årsmöten i regionerna samt verksamhetsberättelse,
revisionsberättelse samt ekonomisk redovisning för år 2007 till
Riksskådebanans kansli, antingen via vanlig post, till adress Riksskådebanan,
Stadshusplatsen 3, Folkets hus, 149 30 Nynäshamn eller via e-post till
ulla.tengling@skadebanan.se
Framgår det inte ur dessa handlingar vad ni har gjort under året, så ber jag
att ni kompletterar med mera information i särskilda brev.
OBS. Senast den 8 april ska dessa handlingar vara hos Riksskådebanan, men då
jag utgår från att alla årsmöten då är avklarade så hoppas jag att det
här ska funka.
(Eftersom Riksskådebanans årsmöte var ovanligt sent i år fick vi ett litet
uppskov från Kulturrådet som annars väntade in våra handlingar redan i
morgon.)
Med vänlig hälsning
Riksskådebanan
Ulla Tengling
förbundssekreterare