Riksskådebanans årsmöte - samt årsmöteskonferens den 24/3 - 26/3 2017.

Riksskådebanans kulturpris 2017 delades ut till Soran Ismail Motivering Soran Ismail har som komiker i mer än tio år visat ett stort engagemang och stått upp för mångfaldden i svensk kultur. Med ifrågasättande allva i kombination med humor lyckas Soran Ismail lyfta känsliga ämnen som fördomar, främlingsfientlighet och kulturarv på ett tänkvärt och underhållande sätt. I tv-serien Absolut svensk får tittarna följa Soran Ismail i hans funderingar på vardagsrasism och vem som är rasist. Soran Ismail är även en omtyckt radioprofil i samhällsdebaderande program i Sveriges radio sedn flera år. Just nu är Soran Ismail aktuell med uppföljningen till succéföreställningen ”En skam för Sverige 2”som går på turné i Sverige, Finland, Norge. Tillsammans med komikern Magnus Betnér skildras Sverige och med vassa och satiriska samhällsbetraktelser ger de två komikerna sin syn på samtiden. Med sin förmåga att beröra och med sitt mod, bidrar Soran Ismail till Sveriges samhällsutveckling genom att inspirera och få oss att förstå och acceptera varandras olikheter.   Tidigare kulturpristagare Kulturarv Temat för Riksskådebanans konferens den 24-26 mars 2017 var kulturarv. Ett aktuellt ämne i den turbulenta tid vi just nu befinner oss i. Ett ämne med många infallsvinklar varför Riksskådebanan bjudit in föreläsare som kunde belysa vårt kulturarv på olika sätt. Sophia Laurin, Kulturdepartementet I media pågår en debatt om hur muserna ska eller inte ska belysa vårt kulturarv. Sophia Laurin från Kulturdepartementet gav en introduktion över regeringens kommande kulturarvspolitik. Främst de som berör museerna förhållningsätt till kulturarvet. För ett år sedan påbörjat regeringen arbetet med kulturpropositionen, ett förslag över hur kulturarvspolitiken ska utformas. Sophia Laurin säger att det är första gången en regering kommer att lägga en samlad kulturarvspoletik. I propositionen ingå en lag som berör muserna. Grunden för lagen är att främja kunskap, kulturupplevelse och fri återutbildning. Kulturarvet ska vara alla till del. Att museerna ska var oberoende och bygga sina visningar på lagstadgad kunskap. Riksutställningar kommer att läggas ner och livruskammaren i Skokloster kommer att flyttas till Stockholm. Regeringen kommer att satsa på en bred arkivutbildning och vill att arkiven ska få fri entré.     Mer information kan man få genom regeringens hemsida:  Länk Kerstin Lundberg. Cultural planning. Under en konferens i Stockholm på nittiotalet blev Kerstin Lundberg intresserad av Cultural planning. Mycket förenklat att kulturen kommer in i andra verksamheter, exempelvis statsplanering. Men inte direkt i form av konkreta konstföremål som exempelvis offentliga skulpturer, utan mer en planerad helhet i vilket kultur och ett humanistiskt tankesätt ingår. Cultural planning har sitt ursprung i bland annat England, Canada och Australien och växte fram på 1970-80 talet i Amerika. I Sverige skapades ett nätverk som fick Kerstin Lundberg att skriva den första handboken på svenska i ämnet. I boken ”Att fånga platsens själ” beskriver Kerstin Lundberg cultural planning-processen och dess nio steg. Boken kom ut 2011. Katarina Wadstein Macleod. Vad är kulturarv eller är allt kulturarv? Katarina Wadstein Macleod, lektor och docent på Södertörns Högskola har varit med att skriva boken ”Kulturarv – att skapa historia för framtiden”. Boken är en antologi med texter som granskar de värderingar som omgärdar kulturmiljölag (1988:950) och dess förarbeten. I sitt föredrag tog Katarina Wadstein Macleod upp svårigheterna med kulturmiljölagen. Faktorer som påverkar eller inte påverkar. Exempelvis, vem har förstahandsrätt till kulturarv; är det privata aktörer, statliga eller kommunala ägare? Andra faktorer som styr lagen är marknadsvärde, åldersvärde, konst/kulturhistoriskt värde. Katarina Wadstein Macleod menar att de sätt på vilket vi presenterar vårt kulturarv speglar alltid den tid presentationen sker. Så även nu. Ett enskilt kulturföremål kan genom tid få helt olika värden både ekonomiskt och statusmässigt beroende av hur vi bedömer föremålet. Katarina Wadstein Macleod tog upp svårigheter och svagheten i begreppet kulturarv och dess tillämpning. Som exempel frågade hon sig om ett föremål som ägs av en privatperson, klassat som kulturarv och genom det inte får lämna landet, befrämjar allmänheter mer i en privatvåning i Sverige än i Paris. På samma sätt frågade hon sig varför exempelvis Rosa Taikons silversmycken inte visas på Nationalmuseet utan på Arbetsmuseer trots att hon tillhör en av dom fem erkända nationella minoriteterna . Jan Nordwall, generalsekreterare Sveriges Hembygdsförbund Sveriges Hembygdsförbund är Sveriges största kulturarvsorganisation som under sig samlar över 2000 föreningar. Förbundet som fyllde hundra år 2016 får statligt stöd för sin verksamhet. Historiskt startades många hembygdsföreningar på 30 talet som en motreaktion mot industrialismen. Föreningarna ville ta omsorg över platser, byggnader, den hembyggd man levde i men var på väg att förlora. Även i dag startas nya förenigar med liknande syfte, exempelvis i Hammarby sjöstad i Stockholm. Intresset för kulturmiljön är central i hembygdsrörelsen. Föreningarna anordnar stads- och byvandringar för att berätta om platsers kulturmiljö. Föreningarna samlar bilder och dokument i arkiv, ger ut hembygdsböcker och tidskrifter. Jan Nordwall menar att i dag produceras en enorm mängd material, kulturlager, som i praktiken är omöjliga att i sin helhet dokumentera och bevara, exempelvis fotografier. Trots digitalisering är bara ca 6 % av materialet överförd till data. Jan Nordwall kan känna av den kärlek och tradition som exempelvis folkdräkter skapar. Dräkter i vilka färger och mönster är knutna till en specifik ort, men hela tiden berörs vi av nya intressen. Hembygdsförbundet bör vara en levande organisation. https://www.hembygd.se Peter Johansson. Min syn på det svenska kulturarvet. Konstnären Peter Johansson har under hela sin karriär på olika sätt använt sig av sin bakgrund. Han är född i Sälen, Dalarna. Fadern var kyrkomålare, modern drev en fäbodkiosk. I Peter Johanssons tidigare verk har dom symboler som vi förknippar med Dalarna ofta förekommit som ett ifrågasättande av ett kulturarv, men alltid med en humoristisk blick. Söndersågade Dalahästar som paketerats in i plast likt de man gör med kotletter för att läggas ut i frysdisken eller kurbitsbroderier sydda på skinheads bomberjackor så att dom förvandlas till vackra textilföremål. Peter Johanson beskrev att han vill ifrågasätta det som kan verka pittoreskt, exempelvis som i konstverket Shout & Scream från år 2000. Grunden för konstverket är tyskarnas syn på Sverige som ett vackert och vänligt land. Med ett litet rött hus och tre supande skinheads ville han visa på en annan bild av den svenska idyllen. Konstverket visades under 6 veckor i Tyskland och blev oerhört uppmärksammad i Svensk press. Peter Johanssons konst ställer frågan om identitet och kultur genom att peka på ytterligheter i svenskheten. Men han väcker samtidigt krafter som gör att han inte är förskonad från både hot och trakasserier. Går man in på Peter Johanssons hemsida upptäcker man den bredd och omfattning som hans konstnärskap inrymmer. I KROS tidning ”Konstnären” finns en längre intervju med Peter Johansson. http://www.kro.se/node/47 Linde Sjöstedt, Folk och Kultur konventet feb 2018 Enligt projektledare Linde Sjöstedt kommer Folk och Kultur konventet att bli ett av de viktigaste kulturhändelser i Sverige år 2018. Konventet är tänkt att bli en mötesplats för diskussioner och nytänkande som fokuserar på konsten och kulturens roll i samhället. Under mässan ska utställare på samma sätt som på Bok och Biblioteksmässa i Göterborg kunna hyra olika former av utrymme. Samtidigt ska deltagare och publik bjudas på professionella konstnärliga upplevelser. På konventet kommer att finnas ett brett konst- och kulturutbud från hela landet. Målet är att Folk och Kultur ska bli Sveriges viktigaste forum för diskussioner om kulturpolitik. Ett årligt återkommande arrangemang. Det första konventet genomförs den 7 – 10 februari 2018 i Munktellstaden, Eskilstuna. http://www.folkochkultur.se/ Bengt Berg: skrönor, skrönor och lite poesi. Poeten Bengt Berg har sitt hjärta i Värmland och Skådebanan. Under Riksskådebanans konferens fick deltagarna möta Värmland och dess kynne genom ett egenartat diktande. Dikter som inte bara berättar om Värmland utan om oss själva. Våra tillkommakortande och förehavande i livet. Men i allt detta finns en humor som likt bikten förlöser oss genom skrattet. Något Bengt Berg är expert på. På bilden även Suzanne Lazar, verksamhetsledare för Skådebanan Dalarna. Ulla-Britt Lindqvist, Skådebanan. Kulturarv ur vårt perspektiv Som en del av utvärderingen av konferensen ställde Ulla-Britt Lindqvist genom sitt föredrag olika frågeställningar som deltagarna sedan fick bearbeta i regionala grupper. Vilka olika kulturarv är vi engagerade i? Hur kan kulturarvet ingå i vårt dagliga arbete. Är vi i Skådebanan med och skapar framtidens kulturarv? Riksskådebanans årsmötet genomfördes den 26 mars på Historiska museet. Sekreterare:Göran Sarring  Ordföradne: Anna Steele Årsmötet valde Ann Marie Engel till ny ordförande för Riksskådebanan. Efter mötet fick deltagarna en visning av den pågående utställningen på Historiska museet